Del 1294: Konstens kamp mot kapitalismen

För en tid sedan skrev jag om senaste Palettennumret (2011:2) vars tema är konstens autonomi och motståndet mot kapitalismen. Den notisen utgick ifrån pressreleasen. Nu har jag läst mig genom numret och jag kan inte säga att jag har ändrat uppfattning. Dock skall utan vidare sägas att numret är läsvärt eftersom det berör samtida strävanden att få konstens socialkritik att fungera.

 

Populära begrepp, hämtade från Marx är formell och reell subsumtion vilket i två artiklar med hög abstraktionsnivå av Josefine Wikström och Johannes Björk appliceras på konsten. Subsumtion innebär att kapitalismen övertar äldre verksamheter och omsätter dem i kapitalistisk anda. Den formella betyder att verksamheten förvaltas enligt kapitalist/förvärvsarbetare medan den reella utvecklar mera lönsamma arbetsformer. Detta passar in i dagens kognitiva kapitalism där alla aspekter av tillvaron kan inordnas som en form av konsumtion. I en tid när allt kan göras konsumentvänligt blir det ytterst svårt att komma undan den neoliberala allt uppslukande kapitalismen.

 

Konstens autonomi är därför inte en fråga om områdets egenart utan om det finns någon möjlighet att det inte skall bli en del av det kapitalistiska systemet. Konstens egenart är väl skyddad, konsten är en sak för konstvärlden. Men konstvärlden är naturligtvis en del av marknaden och vad som än dyker upp kan det tämligen omedelbart omsättas i pekuniär konsumtion.

 

Sinziana Ravini har i en av artiklarna ”Autonomi i neoliberalismens tidsålder” en rad förslag om hur konstnärerna skall göra slut på kapitalismen: ”Lösningen finns i blandekonomiska mikroorgansiationer som lyckas inkorporera både statliga och privata kapitalflöden för att redistribuera ett mer rättvist ’kommunistisk[t] kapital’. Organisationer som arbetar över nationsgränserna, som infiltrerar och destabiliserar de befintliga strukturerna genom nya, poetiskt upproriska och backantiska livsformer.”

 

En varning till allmänheten torde vara på sin plats. Konstvärldens radikaler och deras samarbetspartner kan utgöra livsfara när de drar omkring i sina backantiska uppror. Backanter kan, när de uppnår extatiska tillstånd, urskillningslöst slita dem de händelsevis möter i stycken.

 

Basreceptet för Ravini är emellertid ”imaginär politik” vilket innebär att konstvärldens aktörer (förmodligen begränsat till den radikala sektorn av den internationella samtidskonsten) tillsammans med autonoma grupper kollektivt skall drömma fram utopier. Tillåter man bara oliktänkande menar Ravini att ”då kan utopin bli ett politiskt verktyg för radikal och bestående social förändring”.

 

Dessa abstrakta funderingar är naturligtvis svåra att återfinna i konstvärldens aktiviteter. Ravini har dock en rad exempel. Man kan följa deras karriärutveckling på artfacts: Den franske konstnären Bertille Bak (20.133). Swoon/Caledonia Curry (4.376), den ryska gruppen Collective Action som har börjat rusa uppåt med sitt deltagande i den pågående Venedigbienalen (6.843). Hon nämner också de väletablerade trotjänarna Sanja Ivekovic (407) och Tania Bruguera (618). Konstvärlden har givetvis öppnat sin kapitalistiska famn för dessa pikanta revoltörer.

 

Så mycket med konst har Ravinis funderingar inte att göra. Hon sätter likhetstecken mellan fyndig kreativitet och konst, något som försvårar hela idén om konstens autonomi. Liksom att hon är en av förespråkarna för att sudda ut gränsen mellan konst och liv. Som jag många gånger har påpekat är konstens högdiskurs och dess obegriplighetsfaktor en effektiv stoppkloss för att det skall kunna bli någon förening.

 

Djärvast i detta Palettennummer är dock Sven-Olov Wallensteins artikel om Alexander Gottlieb Baumgarten. Inte själva artikeln utan att artikelförfattaren avbildas rökande. Politiskt inkorrekt så det förslår.

 

Walle i röktagen

 

Det här inlägget postades i aktuellt i konstvärlden, konstteori, Tillståndet i konsten 2011. Bokmärk permalänken.

152 svar på Del 1294: Konstens kamp mot kapitalismen

  1. mohammad skriver:

    Hej CeDe – little sister: Språk måste inövas i barndomen

    Idag är det allmänt accepterat att ett barn har en medfödd grundläggande lingvistisk kunskap.

    På så sätt att ett barn redan från födseln är utrustad med biologiska anlag med kunskap om den universell grammatiken.

    Trots den medfödda förmågan till språkinlärning spelar språklig stimuli en viktig roll i inlärningsprocessen.

    Barnet är en aktiv elev som bearbetar talet som det hör och analyserar detta med dess inbyggda grammatiska förmåga.

    Den primära rollen för den universella grammatiken under inlärningsprocessen är att begränsa de möjliga syntaktiska tolkningarna som ett barn kan göra.

    På liknande sätt så begränsas också antalet möjliga fel trots att det tal som barn exponeras för inte alltid är helt grammatiskt korrekt.

    En annan viktig aspekt med den universella grammatikens möjligheter är att skapa nya meningar som aldrig barnet har hört.

    Detta gör att barnet med bara enkel grammatisk kunskap kan skapa komplexa meningar.

    http://oldwww.cs.umu.se/tdb/kurser/TDBC12/HT-98/LABBAR/13-LABGRP/index.html#_Toc440758334

    FOXP2 är den gen som är inblandad i språkutvecklingen – grammatisk förmåga och språkförståelse.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/FOXP2-genen

    🙂

  2. mohammad skriver:

    CeDe: Empatin är inte medfödd, den
    måste övas in. Lite faktaresearch kan alltid vara på
    sin plats.

    Inom evolutionsteorin hävdas att empatin är medfödd ur rent överlevnadsperspektiv, om vi inte kände empati för vår avkomma skulle vi helt enkelt inte överleva och kunna fortplanta oss (Arnold, 2005).

    Empatin anses vara en biologisk funktion som utvecklats för att skydda oss från fara och den
    stärker dessutom sociala band (Ciaramicoli & Ketcham, 2001).

    Jönsson och Pettersson hänvisar till utvecklingspsykologerna D. W Winnicott och Daniel Stern som menar att barn i 5-7 månaders ålder har en empatisk förmåga, men att denna är omedveten.

    Som när småbarn hör andra barns skrik,reagerar det med att skrika själv.

    När barnet växer och utvecklas – växer den empatiska förmågan.

    Vid andra levnadsåret ökar barnets förmåga att skapa
    föreställningar och symboler som tecken för empatiska uttryckssätt.

    Det kan skilja på en glad och en ledsen ritad figur.

    Barnets empatiska förmåga utvecklas i takt med språket, leken och fantasin, detta leder till att barnet med ökad kunskap kan betrakta sig själv utifrån och därefter handla empatiskt som det gör
    i t.ex. rollspel.

    http://dspace.mah.se:8080/bitstream/handle/2043/1968/examensarbete.pdf?sequence=1

    😉

  3. mohammad skriver:

    Hej Humanist: Darwins evolutionslära lär oss snarare att det är hur väl man anpassar sig till sin omgivning som avgör vår framtida utveckling och inte i konkurrens med andra arter.

    Helt rätt Humanist – The survival of the fittest – slarvigt skrivet av mig och för snabb med pekfingret.

    Men inom arten..

    Det naturliga urvalet kan delas in i ”Ekologiskt urval” som handlar om hur väl organismen klarar att överleva i sin miljö och ”Sexuellt urval” som handlar om förmågan att befrukta andra individer.

    Hos arter där både hona och hane tar lika stort eller lika litet ansvar för ungarna är det ändå honan som gjort den största investeringen eftersom det är kostsammare att producera ägg än spermier.

    Därför kan man genom en grov generalisering prata om honligt val och hanlig konkurrens.

    /wiki – sexuell selektion

    🙂

  4. mohammad skriver:

    Humanist: Men det faktum att det fortfarande finns människor som hellre tror på den trosbaserade skapelsetron, än den vetenskapliga evolutionsläran, visar med all önskvärd tydlighet att människan inte är slutmålet för evolutionen, eller ”skapelsens krona”.

    Där överträffade du dig själv – briljant – tio av tio möjliga!

    😉

  5. mohammad skriver:

    Hej Krister: Människan föds definitivt inte som ett blankt blad. Intelligens, talanger, empati, moral, språk m.m. är redan inprogrammerade.

    Precis så är det – men eftersom opponenterna kräver evidens så…

    😉

  6. mohammad skriver:

    Hej Cessan: Å andra sidan – allt växer ju utanför min knut som förr, och den mer initierade ”tillbakaflyttade till landet-befolkningen”, börjar ju se att stensättning är trist och att ”följa-naturen”-trådgård, funkar bättre. Månne har de det i generna?

    Visst är det lika bra att gräsmattan får bli till äng – och vilken fantastisk fauna som göms där i.

    Den trista grusgårdsplanen är grönbrunt mossbeklädd och så mjuk att man lätt går barfota där nu.

    Höstens första gulnande löv har dock singlat sig ner från björkarna och sommaren har gått otrevligt snabbt.

    Vi är nog av samma ”skrot och korn” du och jag – vi kanske skulle byta gener med varann…

    love ya

    😉

  7. mohammad skriver:

    Hej Maggie: Flodhästen i vardagsrummet”

    Flodhäst eller Shitsu – jag föredrar nog lilla empatiska Maggie ron ron…

    http://www.youtube.com/watch?v=fzbc_dE2Ilc

    ((kram))

  8. mohammad skriver:

    Hej Lars kompis,

    Kommer du över på ”a piece of sweet halava” – men du får skynda – solen går snart upp.

    http://www.youtube.com/watch?v=0aaa3_cLnUo

    All the best to You – Änglarna vakar över dig…

  9. CeDe skriver:

    mohammad.

    Det är nog knappast bara ” a piece of cake” för Lars
    att komma över till dig. Din inlevelseförmåga verkar
    starkt reducerad – eller empatin.

  10. CeDe skriver:

    Humanist.

    Tror nog att det är människan med sina förmågor som är
    ”skapelsens krona”. Men ännu inte fullbordad förstås,
    evolutionen är ju ett pågående. Och det gäller att inte lägga alla ägg i en korg som Stephen Hawking sagt
    underförstått, vi måste lyfta till en annan planet i rymden, medans tid är – sisådär några miljarder år.

  11. cecilia skriver:

    Tillägg till mohammads lista om empati, för de som inte orkade öppna min länk till Tomasellos bok:

    ”Drop something in front of a two-year-old, and she’s likely to pick it up for you. This is not a learned behavior, psychologist Michael Tomasello argues. Through observations of young children in experiments he himself has designed, Tomasello shows that children are naturally–and uniquely–cooperative. Put through similar experiments, for example, apes demonstrate the ability to work together and share, but choose not to.”

    Minst lika intressant är, att han funnit att när barnen blir belönade för sin hjälp, så blir de mindre benägna att hjälpa till!

    Då moroten är grundläggande i vårt samhällssystem, så är det väl lite imponerande att empatin trots det överlever…
    Utan morot – var vore vi då? – är kanske intressant att fundera på…

    Det är en i mitt tycke, mycket spännande bok. 🙂

  12. Krister skriver:

    mohammad,

    Vilken inläggsfrenesi av dig i natt.
    Kul och läsvärt.

  13. cecilia skriver:

    mohammad: Visst är det lika bra att gräsmattan får bli till äng – och vilken fantastisk fauna som göms där i.

    Klipper faktiskt gräset – för gräsmattan blir så vackert inramad av det vildvuxna runt omkring.
    Det är en naturens win-win, för mig. Där gräsmattan också kantas av bl a av gamla björkar… (är du synsk?)

    Försöker också rensa fram den gamla stensättningen på min gårdsplan – fast hade jag haft grusplan, så hade jag nog plöjt upp det hela. Och… sått mossa kanske?

    Genbyten får jag dock spara till nästa liv – det är kört där, för min del. 🙂
    Men kram och bara så kul att se dig här igen!

  14. cecilia skriver:

    Krister: mohammad,

    Vilken inläggsfrenesi av dig i natt.
    Kul och läsvärt.

    Håller helt med!

  15. cecilia skriver:

    CeDe: Tror nog att det är människan med sina förmågor som är
    ”skapelsens krona”.

    Vad eller vilket som är ”skapelsens krona”, är väl inte så viktigt egentligen?
    Vem hittade förresten på det med ”skapelsens krona”? Någon som vet?
    Humanist borde ju i alla fall inte bry sig om det uttrycket – för ”skapelsen” i det här uttrycket, är väl religiöst?

  16. Maggie skriver:

    mohammad,

    Ho ho..fick mig ett gott skratt. En charmig flodhäst som sover syndar icke…jag förstod piken fast den var så fin.

  17. cecilia skriver:

    mohammad: Hej Maggie: Flodhästen i vardagsrummet”

    Flodhäst eller Shitsu – jag föredrar nog lilla empatiska Maggie ron ron…

    http://www.youtube.com/watch?v=fzbc_dE2Ilc

    ((kram))

    Vad menar du med detta…?

    För övrigt, så var Maggies inlägg en höjdare, tycker jag.
    Citaten från Martinsson om ungefärligheten; det är högaktuellt i min begreppssfär, i alla fall.

    Och myrorna också – dessutom är de rent fysiskt närvarande i mitt liv, vilket manar till eftertanke för mig. Ligger mig extra varmt om hjärtat!

    För krypen ändrar vanor och beteende, alltefter mina försök att få dem ut från huset och till att bli fågelmat som de borde.
    De äter inte ens myrgiftet längre, och flyttar sig mycket diskret allteftersom jag sätter in åtgärder – jag tror faktiskt att de har fått en nedärv kunskap om huset genom åren.
    Jovisst, för de har ”bott” här decennier och tidigare bara blivit ”bekämpade” genom ”bortmotande åtgärder”.

    Om ni tycker jag är lite knäpp, så var faktiskt Anticimex här för några år sedan. Och tyckte att de hade ”fixat” det. 🙂
    Men jag tror att om myrorna har etablerat sig och ”berättat” för varandra om hur ”man gör” – och så har de genom åren nog fått ett beteendemönster som Anticimex inte har koll på?

    Jag har förstås inte något alls personligt mot myrorna! Fast då de kört ut mig från mitt sovrum för ”utrotning”, kom jag på andra tankar.
    Kom alltså hem en dag och det var hundratals myror i mitt sovrum plötsligt – som tycktes ha flyttat in från badrummet där de brukaade hålla till (gillade dem bättre i badrummet, som ligger vägg-i-vägg med sovrummet, men de tyckts ha övergivit det sedan jag satte myrdosor i badrummet…) och flyttat in i sovrummet.

    Jag bytte sovum då, till sommarrummet på övervåningen och satte ut de som tidigare nämnda inte-fungerade myrdosorna. Och inte fungerande granulerat bete heller. Till slut sprutade jag myrgift istället. Bingo!

    Å andra sidan, så har de nu börjat krypa igen, där de ”började” ta sig in för över 20 år sedan.
    Så vi kör väl en ”uppfostringsrunda” till nu – myrorna och jag. Känns som om vi är lite på scratch nu!

    Vill påpeka att detta faktiskt är en adekvat beskrivning av mitt och de närboende myrornas liv. Fysiska myror.

  18. cecilia skriver:

    Maggie: …jag förstod piken fast den var så fin.

    Tyckte att den var grov?
    Är antagligen rätt korkad, som inte fattar 🙂

  19. cecilia skriver:

    mohammad: love ya

    PS. Glömde det i hastigheten – så klart detsamma!

  20. Maggie skriver:

    cecilia,

    Du har kanske rätt, tyckte ändå att länken var rolig. Muhammad får väl förklara sin ”Maggie ron ron”. Inte dumt att ha en soffa, en del får nöja sig med en för trång låda.

    http://www.collegehumor.com/video/6541545/cat-has-more-fun-than-you-can-with-a-box

  21. Lars Vilks skriver:

    Tack för inbjudan Mohammad. Den kom dock lite sent. Men tanken var god.

  22. Krister skriver:

    cecilia,

    Prova Myrr Extra av Bayer Garden.
    Det löste mina 16 år av myrterror.

  23. CeDe skriver:

    Vilken glädjande attitydförändring mellan mohammad och Lars. Ursäkta min tidigare misskreditering moham,
    trodde det var ironi, dessutom hade jag inte med saken
    att göra, sorry.

  24. cecilia skriver:

    Krister: Prova Myrr Extra av Bayer Garden.
    Det löste mina 16 år av myrterror.

    Det ska jag prova!
    Är ändå lite fascinerad av myrsamhället – har dessutom en hel mängd utanför huset.
    Intressanta samhällsbyggare är de ändå.

  25. cecilia skriver:

    Krister:
    Kollade nu. Myrr Extra är vad mina myror inte ”äter” mer… 🙁

  26. Krister skriver:

    Attans kräsna myror du har.
    Enligt Martinus så kommer insekter från en annan del av rymden för dess egenskaper skiljer sig så myckat från alla andra varelser.
    Du kan kanske prova med lite kryptonit.

  27. Maggie skriver:

    cecilia,

    Myror gillar inte kanel har jag hört. Man sprider ut det runt huset och där man tror myrorna kommer ifrån.

  28. cecilia skriver:

    Tack för tipsen!
    Jag behöver foga i fasaden – krypen ”äter” ju sig in rent bokstavligen – så lite kryptonit och kanel i fogbruket bör ju göra susen! 🙂

  29. Lars Vilks skriver:

    Myrdebatten kryper vidare. Min lilla konstblogg gör i varje fall lite praktisk nytta.

  30. Humanist skriver:

    cecilia: Det ska jag prova!Är ändå lite fascinerad av myrsamhället – har dessutom en hel mängd utanför huset.Intressanta samhällsbyggare är de ändå.

    Eftersom du har studerat myrornas högstående civilisation ingående undrar jag bara vilket styresskick de har? Diktatur eller demokrati, feodalism eller jämställdhet? Eller fungerar myrornas drottning som en enväldig monark som styr sitt samhälle med järnhand? Vilken pensionsålder tillämpas och hur hög är nivån på sjukförsäkringarna? Hur ser vidare lagstiftningen och rättsapparaten ut?

  31. cecilia skriver:

    Humanist,

    Verkar inte som om de bryr sig om sådant alls. Utan att det mest går ut på att jobba och samla ihop sina myrprylar.

  32. Maggie skriver:

    Humanist: myrornas högstående civilisation
    Varje art har ju sina egan tillvägagångssätt och handgrepp, som visar att det inte kan vara tal om rent instinktiva eller mekaniska handlingar. Det är väl i första hand detta som är det mest intressanta med myrsamhällen. Svampodlande eller boskapsuppfödande myror har samma förmåga som vi att i sitt atavistiska minne kvarhålla lärdomar från det förflutna, då dessa lärdomar är till nytta för henne. Myror har att hantera även parasitföljen och snyltgäster, i samma storlek som dem själva, och som de kan acceptera och även gynna. Människan däremot, som hittills hållit alla andra arter i schack, är till skillnad från andra samhällsbildande djur, parasiten framför andra, den största parasiten på jorden. Vad står då humanism för? Att fortsätta att gynna oss själva på andra arters bekostnad?

  33. Maggie skriver:

    Humanist,

    Citat humanist: ”myrornas högstående civilisation” ja!

    Varje art har ju sina egan tillvägagångssätt och handgrepp, som visar att det inte kan vara tal om rent instinktiva eller mekaniska handlingar. Det är väl i första hand detta som är det mest intressanta med myrsamhällen. Svampodlande eller boskapsuppfödande myror har samma förmåga som vi att i sitt atavistiska minne kvarhålla lärdomar från det förflutna, då dessa lärdomar är till nytta för henne. Myror har att hantera även parasitföljen och snyltgäster, i samma storlek som dem själva, och som de kan acceptera och även gynna. Människan däremot, som hittills hållit alla andra arter i schack, är till skillnad från andra samhällsbildande djur, parasiten framför andra, den största parasiten på jorden. Vad står då humanism för? Att fortsätta att gynna oss själva på andra arters bekostnad?

  34. CeDe skriver:

    Det rör sig väl om ett givande och tagande, och vissa arter skulle inte ens kunna existera utan mänsklig försorg.

  35. Maggie skriver:

    Humanist,

    Just detta: tendensen att ”kvarhålla lärdomar från det förflutna” inom ett myrsamhälle, som jag skrivit ovan här, var just vad Cecilia hade iakttagit IRL och som är väl värd att noteras.

  36. CeDe skriver:

    In med myrorna och ut med människorna, gott folk!

  37. Maggie skriver:

    CeDe:
    In med myrorna och ut med människorna, gott folk!

    Är detta din slutsats så får det stå för dig!
    Ett annat är dina påståenden om att ”vissa arter skulle inte ens kunna existera utan mänsklig försorg”, vilka arter avser du då?

  38. Krister skriver:

    Pop arten t.ex.

  39. Maggie skriver:

    Krister,

    Ha ha..ja t om Mozart är ju en art för sig.
    När jag har dig på tråden vill sätta en tumme för dessa rader av dig: ”Det som skiljer organisationen Humanisterna från övriga humanister är att den är ateistisk.
    Därför vore ett namn som t.ex. Ateistiska Humanister mer precist för den organisationen.”

    Det är också mitt (åtminstone allmänna) intryck.

  40. cecilia skriver:

    Maggie: Just detta: tendensen att ”kvarhålla lärdomar från det förflutna” inom ett myrsamhälle, som jag skrivit ovan här, var just vad Cecilia hade iakttagit IRL och som är väl värd att noteras.

    En del kanske är lite trött på myrorna vid det här laget – men uttryck som ”arbetsmyra” och ”flitig som en myra”, borde väl kunna ge lite inspiration till att åtminstone fundera aningens över varför dylika uttryck uppstått en gång?

    Mina myror: Det jag har glömt att berätta, är att jag tidigare i somras upptäckte en gedigen myrstig från huset ut i häcken. Inte vet jag var den slutar, men kan tänka mig att det är någon slags satellit-samhällssystem de har? Kolonier kanske?
    Där mitt hus antagligen är en väl etablerad koloni sen många, många, många myr-generationer tillbaks (hur många myrgenerationer går det på 20-30 år?).
    Kom då också på, att jag sett en annan myrstig till komposten, bara för ett par år sedan när huset stått tomt sedan länge.
    Men då komposten nu ligger i träda och har övertagits av nässlorna + att jag numera klipper gräset rakt över den gamla stigen, så verkar det som om de har flyttat högkvarteret till lugnare marker?

    För er som har läst så här långt utan att ge upp 🙂 – så infogar jag lite citat från DNs myr-artikel:

    ”– Myrorna är inte bara ineffektiva, de är också långsammare än väntat. Faktum är att de undviker varandra, säger Benjamin Blonder.
    Ändå är det ju uppenbart att myrornas samhällen fungerar. De har funnits på jorden i miljontals år och dominerar oftast de flesta ekosystem. Så något måste de göra rätt. Fast hur de bär sig åt är nu, efter den nya studien, något av ett mysterium.”

    ”En annan möjlighet är att myrorna ”förstått” något vi alla haft problem med: om man ägnar alltför mycket tid åt att kommunicera, får man inget gjort. Kanske har de, genom evolutionens försorg, blivit varse att för mycket information i praktiken är ingen information. I så fall är deras samhällen, genom sin skenbara ineffektivitet, på sätt och vis effektivare än våra egna nätverk.”
    http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ineffektiva-myror-forvanar-forskare

  41. cecilia skriver:

    PS. Läste att myror utgör 25% av vikten av alla däggdjur. De är många….

  42. CeDe skriver:

    Maggie. Kor tex skulle bara finnas på Zoo om vi inte
    var beroende av deras mjölk och kött.

  43. Krister skriver:

    Vi får snart lägga in en beställning på en rondellmyra hos Lars.

  44. cecilia skriver:

    Krister: Vi får snart lägga in en beställning på en rondellmyra hos Lars.

    Jepp! 🙂

  45. cecilia skriver:

    CeDe: Maggie. Kor tex skulle bara finnas på Zoo om vi inte
    var beroende av deras mjölk och kött.

    Grannen har ardenner, men dock t ex ingen varg. Närmsta varg fanns i Skånes djurpark tills för ett tag sedan. Nu finns tydligen närmsta varg i södra Småland. I USA har de återinfört varg i nationalparkerna, och upptäckt att det var en höjdare för ekosystemen. Och tydligen är EU inne på samma linje.
    http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1530829/Svensk-vargjakt-EU-anmals-igen.html

    Så… Maggies ”slutkläm”:
    —”Människan däremot, som hittills hållit alla andra arter i schack, är till skillnad från andra samhällsbildande djur, parasiten framför andra, den största parasiten på jorden. Vad står då humanism för? Att fortsätta att gynna oss själva på andra arters bekostnad?”—

    Det är ord och inga visor, men kanske något som man till en del måste börja fundera på lite grann så småningom?
    T ex: http://www.dn.se/debatt/sveriges-vargstam-kan-inte-skjutas-till-battre-halsa
    För ekosystemen är kanske något vi inte har riktigt koll på ännu? Trots internet, och andra nutida kommunikationssystem…

  46. Humanist skriver:

    Maggie: Krister, Ha ha..ja t om Mozart är ju en art för sig.När jag har dig på tråden vill sätta en tumme för dessa rader av dig: ”Det som skiljer organisationen Humanisterna från övriga humanister är att den är ateistisk.Därför vore ett namn som t.ex. Ateistiska Humanister mer precist för den organisationen.” Det är också mitt (åtminstone allmänna) intryck.

    Den rätta definitionen på föreningen Humanisterna i Sverige är sekulär humanism, och inte ateistisk humanism.

    ”Internationellt så samlas många organisationer med en sekulärt humanistisk inriktning under paraplyorganisationen IHEU, International Humanist and Ethical Union. Organisationer som vill vara medlemmar i IHEU förväntas ställa sig bakom följande uttalande:

    ”Humanism är en demokratisk och etisk livsåskådning, som hävdar att människor har rätt och skyldighet att ge mening och form åt sina egna liv. Den står för uppbyggandet av ett mer mänskligt samhälle genom en etik baserad på mänskliga och andra naturliga värden i en anda av förnuft och fritt sökande genom mänskliga förmågor. Den är inte teistisk och den accepterar inte övernaturliga beskrivningar av verkligheten.”

    IHEU förespråkar att man ska använda ordet humanism i stället för begreppet sekulär humanism, med versalt H (Humanism”) i språk där namn på religioner till skillnad från i svenskan skrivs med inledande versal. Man menar att det ger en större legitimitet åt sekulär humanism som livsåskådning och gör den mer jämställd med religiösa livsåskådningar.”
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Sekul%C3%A4r_humanism

    Det faktum att föreningen Humanisterna även erbjuder ett alternativ till religiösa livsåskådningar betraktas i religiösa kretsar som ett större hot än vanlig religionskritik. Genom hela historien har dogmatiska religioner med ett absolut och universellt sanningsanspråk som kristendomen och islam tvingat bort anhängare av andra livsåskådningar som hotar deras egen världsbild. Och när hot och våld inte är ett alternativ i en demokrati som Sverige försöker man istället att demonisera Huamnisterna i brist på rationella och objektiva argument.

  47. Humanist skriver:

    Maggie: Humanist, Citat humanist: ”myrornas högstående civilisation” ja!Varje art har ju sina egan tillvägagångssätt och handgrepp, som visar att det inte kan vara tal om rent instinktiva eller mekaniska handlingar. Det är väl i första hand detta som är det mest intressanta med myrsamhällen. Svampodlande eller boskapsuppfödande myror har samma förmåga som vi att i sitt atavistiska minne kvarhålla lärdomar från det förflutna, då dessa lärdomar är till nytta för henne. Myror har att hantera även parasitföljen och snyltgäster, i samma storlek som dem själva, och som de kan acceptera och även gynna. Människan däremot, som hittills hållit alla andra arter i schack, är till skillnad från andra samhällsbildande djur, parasiten framför andra, den största parasiten på jorden. Vad står då humanism för? Att fortsätta att gynna oss själva på andra arters bekostnad?

    Till vår stora glädje är det inte mycket som människan har gemensamt med myrorna och deras samhällen. De handlar kollektivt utifrån nedärvda beteendemönster med sin instinkt emedan människan måste använda sitt förnuft för att överleva. Stenåldersmänniskan handlade endast utifrån primitiva känslor som törst, hunger, rädsla, girighet och sexualdrift utan ett utvecklat språk eftersom det uppfanns först för 5000 år sedan. Sålunda är inte språket en nedärvd egenskap. Evolutionen har alltså gått ifrån ett instinktivt beteende till ett förnuftsbaserat. Kunskapen kunde därefter med språkets hjälp överföras muntligt till en början för att sedan skrivas ned och lagras.

    Därmed behövde vi inte längre ständigt uppfinna hjulet på nytt utan kunde bygga vidare på en ackumulerad kunskap som har fört oss fram till dagens rymdprogram och datorer. Myror som saknar ett utvecklat språk kan varken tänka i abstrakta termer, vilket är nödvändigt för att förstå världen och utveckla egna tankar om densamma, eller ackumulera sin kunskap för framtida generationer. Deras livsgärning är endast att bidra till samhället från vaggan till graven utan möjlighet till fritid eller individuella livsval. Och om det inte vore för att deras samhälle tydligen saknar ledare kunde man närmast jämföra det med auktoritära regimer som mördar alla intellektuella och försöker odla fram en renlärig befolkning utan egna tankar och individuell frihet. Humanismen står däremot för ett samhälle som sätter människan och förnuftet i centrum istället för vidskepliga och totalitära religioner och människofientliga ideologier.

  48. Humanist skriver:

    cecilia,
    ”En annan möjlighet är att myrorna ”förstått” något vi alla haft problem med: om man ägnar alltför mycket tid åt att kommunicera, får man inget gjort. Kanske har de, genom evolutionens försorg, blivit varse att för mycket information i praktiken är ingen information. I så fall är deras samhällen, genom sin skenbara ineffektivitet, på sätt och vis effektivare än våra egna nätverk.”

    I princip är jag oenig i detta eftersom det skulle kunna utnyttjas som ett argument för att begränsa yttrandefriheten, men visst blir informationen meningslös när den saknar logisk stringens i likhet med Maggies påstående om att det föreligger en målkonflikt mellan djurens rättigheter och humanismen?!

    Förövrigt gillade jag artikeln så bra att jag gärna återger de delar som du själv valde att utelämna:

    ”Myrorna är själva sinnebilden för effektivitet och samordning. Men verkligheten är annorlunda. Myror ränner ofta bara runt i kolonin, och de kommunicerar inte så väl med varandra som alla trott, enligt en ny studie.

    Kontentan blir att myrorna knappast kan stå som modell för andra så kallade självreglerande nätverk. Det har antagits att det finns stora likheter mellan våra egna nätverk, exempelvis internet, och myrornas samhällen men detta kanske inte stämmer.

    Det hävdar forskare vid University of Arizona i USA. De har gjort något som ingen lyckats med tidigare — följt en stor mängd myror i flera kolonier och noterat exakt vad de enskilda individerna sysslat med under lång tid, inklusive hur de utbyter information med andra myror i samhället.

    För att lyckas med detta flyttade forskarna, som letts av evolutionsbiologen Benjamin Blonder, ett antal kolonier av arten Temnothorax rugatulus från naturen till laboratoriet. Sedan målades kroppen på varje myra med en unik färgkod, varpå myrorna filmades kontinuerligt under en längre tid.

    Totalt noterades 9.000 möten mellan 300—400 individuella myror. Flödet av information kunde på så vis beräknas — och forskarna slutsats är att flödet är ganska trögflytande och ofta inte når fram till alla kolonins invånare.

    Detta är förvånande. Myror har relativt begränsad syn men i stället ett sofistikerat utbyte av information via feromoner, doftämnen, som de utväxlar genom att röra vid varandras antenner. På så vis kan en myra säga ”det finns mat där borta, följ den här stigen” och liknande.

    Myrorna har ingen ledare som talar om för alla vad de skall göra. Men eftersom de hela tiden stöter ihop med andra myror har man trott att det hela liknar ett typiskt självreglerande nätverk, som när nyheter eller rykten sprids genom Twitter eller Facebook, eller — för att ta ett biologiskt exempel — som när en epidemisk sjukdom sprider sig.

    Alla självreglerande nätverk skulle med andra ord ha samma universella egenskaper. Ingen ledare styr, ändå fungerar nätverket som tänkt. Informationen flödar. Den bärande hypotesen har varit att det räcker med att din tanke når ut till minst sex andra individer för att den ska spridas vidare till alla andra.

    Fast myrorna fungerar inte på det sättet. Informationsflödet i kolonin är begränsat och når inte upp till den förväntade nivån.

    – Myrorna är inte bara ineffektiva, de är också långsammare än väntat. Faktum är att de undviker varandra, säger Benjamin Blonder.”
    http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ineffektiva-myror-forvanar-forskare

  49. Krister skriver:

    Humanist: Stenåldersmänniskan handlade endast utifrån primitiva känslor som törst, hunger, rädsla, girighet och sexualdrift utan ett utvecklat språk eftersom det uppfanns först för 5000 år sedan

    Om du tror att språket kom till för 5000 år sedan så låter du nästan som en kreationist.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.