Del 805: Kvaliteten “Sexy”

Vad innebär kvaliteten “sexy” som har dykt upp i diskussionerna? Det traditionella exemplet är när man jämför Lawrence Weiner med Joseph Kosuth. Av dessa två textbaserade konceptualister av den gamla skolan är Weiner den som är mest sexig. Det fladdrar lite mer, är lite mindre strävt teoretiskt och diskursivt. Sådant ger resultat i bedömningen. Artfacts ger Weiner plats 26 medan Kosuth hamnar på 186:e plats. Sexighet lönar sig.

En helt annan sak. Här är en trailer från en dokumentärfilm i vilken jag deltar tillsammans med Luis Ortega: Film.

Det här inlägget postades i Kommentarer nästan varje dag, konstteori. Bokmärk permalänken.

3 svar på Del 805: Kvaliteten “Sexy”

  1. TJ skriver:

    Det förekom ju antaganden om estetikens genetik i spalten tidigare. Luddigt, mycket luddigt. Sexighet hos konstnärer däremot, det är knivskarp genetik.

  2. B u A skriver:

    Bra TJ. Ingen eftersträvar mellanmjölk-effekier i den generella konstnärliga strävan.

    Trots gener och genetik
    konstgrepp i verk – som sexighet
    en riskfylld genväg.

  3. B u A skriver:

    Bra TJ. Ingen eftersträvar mellanmjölk-effekter i den generella konstnärliga strävan.

    Trots gener och genetik
    konstgrepp i verk – som sexighet
    en riskfylld genväg.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.