Del 621: Finanskris och ambitionsnivå

Det har varit en lång väntan på att konstmarknadens glödheta tillväxt skulle hamna i ett bistrare klimat. Men trots den amerikanska bankkrisen innebar september en fortsatt tillväxt. De vägledande försäljningarna på auktionshusen i New York gick hyggligt men nu, i början av oktober, kan man konstatera att höstutställningarna i New York känner av krisen. Å andra sidan är det inte förvånande eftersom krisen är mest påtaglig där. En liten artikel i DN har behandlat saken. Lägg märke till slutet, där kommer det fram att nu kan konsten bli folklig.

Ingenting är emellertid givet och många bedömare tror på att konstmarknaden kommer att fortsätta sin uppgång. Vanligtvis ligger den omkring 18 månader efter den generella marknaden varför vi får vänta ett tag till innan det blir helt klart. Konstmarknaden är idag global och inte som tidigare beroende av USA och ett par europeiska länder. Köpgruppen har också blivit större. Om fjorton dagar kommer tre evenemang i London, två auktioner och Frieze Art Fair, att kunna visa hur tendensen artar sig.

Under tiden kan man följa (och påverka) konstmarknaden på Artprice. Förtroendeindexet kan man läsa av dagligen och alltså själv lämna ett bidrag. Det är bara att öppna ett gratis konto. Just nu ligger förtroendet på + 12 %. Siffran har stadigt fallit under den senaste veckan men stigit något idag.

Egendomligt nog är lågkonjunktur något som är bra för konsten. Högkonjunkturen har sannolikt blockerat konstutvecklingen. Däremot är en lågkonjunktur inte någon tillgång för utövarna. Men det är en annan sak.

Här är en sak att titta på och begrunda: Biennalen i Sevilla som öppnade den 2 oktober. Visserligen är det synnerligen vanligt att man i konsten gör övervärderingar av sina möjligheter att påverka omvärlden och av betydelsen av ett enskilt evenemang. Ändå är det sällsynt att man (med österrikaren Peter Weibel i spetsen) tar i som man gör med utställningskonceptet Youniverse. Så väldigt fyndigt med denna beteckning som inte bara skall göra åskådaren till interaktiv huvudperson utan också innebära ett definitivt brott med Euroamerikakulturen. Biennalen skall försöka sig på, som man skriver, att skapa ett paradigmskifte till ett Euroarabiskt och Eurasiatiskt paradigm.

Efter den obetydliga insatsen skall biennalen demokratisera konsten och som det verkar hela världen efter Joseph Beuys gamla recept ”Varje människa är en konstnär”. Och mycket mer.

Dessutom verkar det inte finnas ett uns av ironi i dessa gravallvarliga texter. Det är värt att läsa mer. Här finns en kandidat till årets biennalkalkon.

Det här inlägget postades i Kommentarer nästan varje dag, om utställningar m m, Tillståndet i konsten 2008. Bokmärk permalänken.

12 svar på Del 621: Finanskris och ambitionsnivå

  1. Rasmus skriver:

    Shit, det gör ju nästan fysiskt ont att läsa Sevillas klyschor…

  2. cn skriver:

    det är ju lite roligt att europa fortfarande skall få vara med i det nya paradigmet:) den dödaste av kontinenter. klyschorna blir väl pinsamma för att de är upplysande om en själv. svårt att stå med båda benen utanför, det är väl sväva

  3. ln skriver:

    FJORDMAN SKRÄDER INTE ORDEN
    “EU förstör medvetet den andliga kulturen i sina medlemsstater genom att översvämma dem med invandrare och utrota de inhemska traditionerna. Detta är en grov kränkning av ursprungsbefolkningarnas rättigheter på hela denna kontinent. Europa har några av de rikaste kulturella traditionerna på planeten. Att ersätta dessa med sharia-barbari är ett brott mot mänskligheten. Europeiska Unionen är för närvarande den viktigaste (men inte den enda) drivkraften bakom islamisering av Europa, som kanske är det största sveket någonsin i denna civilisations historia. Undfallenheten gentemot islam och muslimer är så djupt förankrad i EUs strukturella DNA, att enda sättet att stoppa islamisering av kotinenten, är att göra sig kvitt Europeiska Unionen. Rubbet.”
    http://gatesofvienna.blogspot.com/2008/10/ten-reasons-to-get-rid-of-european.html

  4. Lars skriver:

    Nu skall man inte låta sig luras av Europas avståndstagande från sig själv. Ingen annan kultur kan göra detta med hjälp av hela uppsättningen av europeisk diskurs som förblir helt nödvändig. I konsten fungerar detta som en effektiv imperialism. Ju mindre Europa desto mer. Problemet ligger snarare i att metoden har rullat så många varv att den alltmer väcker en gäspning.

  5. Rasmus F skriver:

    Jag kunde visst inte låta bli att också skriva om Sevillabiennalen: Kalkonkonst 2.0

    Det mest frapperande i programförklaringen var ändå inte den korta men bisarra passagen om att kasta geopolitiska paradigm över ända, utan hela “you”-prylen. Curatoriska referenser till Beuys idéer går att stå ut, men inte när de kombineras med nattståndet svärmiska idéer om hur Myspace minsann förverkligar Beuys utopi.

  6. TJ skriver:

    Hej Lars

    Följande väckte min undran:”skapa ett paradigmskifte till ett Euroarabiskt och Eurasiatiskt paradigm”
    Nu har kommentarerna redan utnämnt det här till klyscha men Sevilla-curatorerna måste väl ändå ha något slags hum om vad de själva menar. Om du kan får du gärna förklara det hela närmare. Vad skulle ett sådant (skapat) paradigm innebära?

  7. Lars skriver:

    Det var välbehövligt utfört Rasmus. Peter Weibel är annars ett aktat namn, en frontfigur i dramat kring “kontextkonsten” i det tidiga 90-talet. Men det är svårt att ta nya tag.

  8. Lars skriver:

    TJ. Jag tror inte att curatorerna har så mycket hum. De anser säkert att det räcker med tanken att avcentrera konstvärlden och med en förhoppning att det skall dyka upp andra idéer utanför Europa. Det hör liksom till att visa sin motvilja för den västerländska makt-patriarkatiska-kolonialistiska kulturen. Just det är numera en typisk europeisk inställning som skapar ännu mera makt: Se så långt vi har kommit, vi kan avstå oss själva. Ingen annan har en sådan idé.

  9. TJ skriver:

    Aah, okej, nu hänger jag med tror jag. Man kliver flott åt sidan, skapar tomrum och tittar efter vad som fyller på. haha- min tolkning förstås. Tack för förklaringen.

  10. Go West skriver:

    Geert Wilders-interview på Snaphanen:

    “Robert Spencer interviewer Geert Wilders, I

    Vi følger Wilders besøg så tæt af flere grunde, men der er navnlig én: Det er interessant, hvis det er en tendens at højprofilerede europæiske islamkritikere (ex. Hirsi Ali), i stigende grad må søge sig til USA. Selvom vi har mødt de mennesker, der optræder i den sidste uges videoer, ved vi faktisk ikke mere end nogen anden om, hvad besøget nærmere formål var. Og havde vi vidst det, ville vi måske ikke sige det alligevel.”

    http://snaphanen.dk/

  11. Go West skriver:

    Mere Geert Wilders på Snaphanen:

    “Robert Spencer interviewer Geert Wilders, II

    video 1 er nedenfor. Der forlyder intet om at der skulle komme mere end disse to fragmenter. Selvsagt er Wilders tale i København i juni i år mere formfuldendt og udtømmende – video 44 min.”

    http://snaphanen.dk/2008/10/06/robert-spencer-interviewer-geert-wilders-ii/

  12. cn skriver:

    ?????? (????????)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.