Del 551: En recension av en film

Många kommentarer har sysselsatt sig med Geert Wilders och hans film. Signaturen ”Bagdad-Bob” vill gärna att jag skall ”recensera filmen som konstverk”. Jodå, det lär inte vara någon oöverstiglig uppgift.

Först och främst är det en populistisk politikers film. Man kan alltid räkna med att en politiker aldrig sviker sin viktigaste uppgift: att vinna röster. Wilders har heller inte svikit på den punkten. Hans film fortsätter Den Stora Skrämselns ideologi. Högst väsentligt i en tid då man generellt har accepterat den globala kapitalismen som den enda möjligheten för framtiden. Var finns den fiende som vi alltid haft att tryggt luta oss mot? I avsaknad av en sådan får vi istället uppleva hur hoten lurar överallt och får bemötas med en aldrig sinande ström av säkerhetsteknologi och föreskrifter. Det enda reella och storskaliga hotet vi har att räkna med är förmodligen övervikt och vällevnad. Någon vill kanske påskina att vi i detta fall, inför detta dödliga hot, har ett personligt val. Men det har vi inte. Trots alla förslag att bemöta undergången genom ätandet är förslagen som lockar till ökad förtäringskonsumtion överväldigande och oemotståndliga: Var hälsad mat, vår enda tröst.

Filmen vill ge sken av att vara en dokumentär redovisning av Koranen som en skrift som uppmanar till blodigt våld. Som jag redan påpekade igår kan man naturligtvis göra en sådan tolkning. Men det går lika bra att se den på ett långt mer dämpat sätt. Jag har diskuterat en del med en religiös muslim från Syrien och tänkte lägga in några saftiga våldscitat för att understryka vad som fanns i den fredliga boken. Ni har säkert sett samlingar av ”greatest hits” i våldsbenägen Koran. Men man får sansa sig en smula eftersom det beror på var man hämtar sina citat. De till synes entydiga formuleringarna existerar tydligen inte i någon större utsträckning, översättningar görs uppenbarligen efter don och person.

Även om en del är benägna att ropa med Wilders skall man kanske hålla sig en smula och diskutera vad som är tolkning. Det som står i Koranen står inte bara där utan blir till genom hur man tolkar det. Nu är det ingen hemlighet att merparten av världens muslimer inte är beredda att diskutera hermeneutiska problem. Vi har att göra med en grupp människor varav många lever under förtryck och med medeltida tänkesätt. Detta bör inte förhindra att man diskuterar hur en text kan tolkas. Kristendomen som härjat sig genom världen på ett förödande sätt har inte haft några svårigheter att finna passande tolkningar. När den tiden var över kunde tolkningar utan svårigheter vändas 180 grader.

Filmen är omöjlig som konstnärlig film. Det entydiga budskapet är alltför påträngande särskilt i samband med en politisk linje. Som film följer den en ensidig dramaturgi. Om och om igen läses det upp texter som följs av terrordåd eller uppmaning till terror och maktövertagande. Klassisk musik beledsagar ödesmättat varje återkommande scenbild. Budskapet är inte svårt att förstå, inte ens de enfaldigaste kan missa det. Här kunde filmen ha haft en funktion, nämligen att visa hur en tolkning av islam ser ut, ett grepp om att vinna tolkningsrätten till skriften. Men det är inte vad Wilders är intresserad av. Snart kommer invandringsstapeln som onekligen säger att faran kommer och utbreder sig mer och mer. Gå och rösta på Wilders, vårt enda hopp!

Man skall inte bortse från att kritik också skulle kunna vara en smula intelligent. Intet politiskt budskap är så ömmande att det är nödvändigt med övertydlighet och bankande pekpinnar.

Mitt betyg är därför Kalkon. Synd eftersom poängen med kritik av islamismen skulle kunna ha blivit en poäng.

En betydligt bättre, mera konstnärlig och dessutom inte totalt humorbefriad film skulle man kunna göra med ämnet ”Den flagg- och dockbrännande muslimen”. Med stöd av Koranen kan man utan större svårigheter visa att alla muslimer har en otrolig benägenhet att bränna flaggor och dockor, därtill vråla på gatorna i kör ofta under oordnade förhållanden. En möjlig symmetrisk protest skulle vara att den ledde till flagg- och dockbränningar. En sådan film skulle kunna anklagas för att visa förakt mot svaga och utsatta muslimer men varför hyckla? Den västerländska överlägsenheten är den självklarhet som inte gärna visas fram. Det är det här med ”att vi är alla lika tillsammans”. Det som inte kan sägas är att vissa är mera lika än andra.

Det här inlägget postades i Kommentarer nästan varje dag. Bokmärk permalänken.

27 svar på Del 551: En recension av en film

  1. Islamofob skriver:

    Lars Vilks tycks förneka att det finns samband mellan koranens budskap och de ofattbart makabra terrordåd som koranister begår.
    Det skulle vara intressant att veta hur Lars Vilks förklarar ex terrordåden den 11 sep 2001?!
    Det är smått gåtfullt varför Vilks är så angelägen om att urskulda koranen!

  2. Lars skriver:

    Islamofob. Jag tror du inte ser skillnaden mellan att värdera och beskriva. Att terrordådet den 11 sep gjordes genom stöd i Koranen innebär inte att en sådan tolkning är den enda möjliga. Snarare är den extrem och ovanlig. Jag har inget intresse av att försvara Koranen, religioner med heliga böcker har jag inte mycket till övers för. Det är däremot en intellektuell hederlighet att diskutera hur texter kan och har tolkats.

  3. RURIK (ria) skriver:

    Lars :
    Texter kan tolkas. Wilders visar hur koranen tolkas.
    Otaliga filmer visar en annan tolkning.
    Att kritisera en 15 minuter lång propagandafilm för att sprida ensidig propaganda är inte särskillt begåvat.
    Frågan måste bli – hur ska vi förhålla oss de tolkningar filmen visar.
    För övrigt tror jag att din idé om de dock- och flaggbrännande muslimerna skulle vara effektivare som propaganda.
    Den visar också vad som skiljer en konstnär från en politiker.
    Men ibland behövs politiska lösningar.

  4. Islamofob skriver:

    Lars Vilks: “Att terrordådet den 11 sep gjordes genom stöd i Koranen innebär inte att en sådan tolkning är den enda möjliga. Snarare är den extrem och ovanlig”.

    – Menar du att det är “Läsaren som skapar texten”?
    Vi hade en diskussion om det tidigare och då avvisade du bestämt att det som gällde för konstverket även gällde texter!

    – Att 11 sep terroristernas tolkning var extrem beror på att koranen är extrem.

    – Extrema tolkningar av koranen är inte ovanliga.

  5. Politisk korrekt skriver:

    “Man skall inte bortse från att kritik också skulle kunna vara en smula intelligent. Intet politiskt budskap är så ömmande att det är nödvändigt med övertydlighet och bankande pekpinnar.”

    Vær opmærksom på, at mange af Lars Vilks’ kritikere siger det selvsamme om Vilks, som Vilks siger om Wilders.

    Hvad man opfatter som intelligent kritik er dermed ikke så let at afkode og afhænger i høj grad af modtageren. Men generelt har mange muslimer et problem med kritik af deres religion, som de i mange tilfælde mener skal have en urørlig status. Det går det særdeles vanskeligt at kritisere islam. Også på en intelligent måde. Da mange muslimer ikke skelner mellem “intelligent” kritik og uintelligent kritik. De ønsker simpåelthen ikke nogen former for kritik overhovedet, da de anser koranen og Allahs befalinger for værende perfekte.

  6. RURIK (ria) skriver:

    Mera om tolkningar :
    Rätttroende muslimer godtar inga översättningar av Koranen. Koranen kan endast förstås och tolkas på klassisk arabiska. Ett fåtal muslimer behärskar detta uråldriga skriftspråk. Övriga måste på grund av sin okunnighet lära av de skriftlärde. Dessa är naturligtvis inte överens. Det finns olika skolor.
    Men uppgiften att tolka islam är förbehållen en extremt liten grupp experter.
    En vanlig hygglig muslims uppgift är att följa Guds vilja.
    Experterna förklarar hur.

  7. Politisk korrekt skriver:

    Desuden overser Lars Vilks faresignalerne, når muslimer bliver en større del af et samfund. Historisk set vil de, når de bliver flere, gøre flere og flere særkrav gældende. I begyndelsen var europæere (herunder Vilks) ikke underlagt muslimernes opfattelse af blasfemi. Nu – i takt med at den muslimske befolkningsgruppe er blevet større i Europa – mener flere og flere muslimer, at de oprindelige europæere skal underkaste sig islams dogmer – herunder billedforbuddet.

    De fleste har allerede gjort det. Kun Lars Vilks og Kurt Westergaard nægter stadig. Derfor er de udsat for trusler, der skal vaccinere andre mod at bryde islams billedforbud i fremtiden.

  8. Lars skriver:

    Islamofob. Jag kan inte ha sagt att tolkning inte skulle gälla texter. Ex en dikt är i regel nödvändig att förstås genom olika tolkningar. Läsaren skapar alltså alltid betydelsen. Men det är ju så att vissa tolkningar får större genomslag än andra.

    Extrema tolkningar i linje med 11 sep får nog sägas vara ovanliga. Att extrema tolkningar kommer av att Koranen skulle vara extrem, tja, jämför med Bibeln.

  9. Lars skriver:

    Jodå, politiskt korrekt, man kan säga samma saker om mig som om Wilders. Men det är ändå fråga om olika nivåer och i mitt fall finns det inget som pekar på att det är självklart var jag hör hemma och vilka motiv jag har. Wilders har sin entydigt definierade position vilket jag inte har.

  10. RURIK (ria) skriver:

    Problemet med Wilders film är att han serverar en sanning så obehaglig att vi instinktivt stöter den ifrån oss.
    Om vi istället fick skratta åt de dock- och flaggbrännande muslimerna skulle budskapet gå in.
    Men Wilders vill angripa Koranen d v s ideologin och inte dess anhängare.
    Han uppmanar dem att göra sig kvitt med de regler som fjättrar dem till primitivt tänkande och en medeltida världsbild.
    För detta förtjänar han vår högaktning.
    Ingen uppgift kan vara mera angelägen.
    Frågan är om han lyckas.

  11. RURIK (ria) skriver:

    Muslimerna visar hur islam ska tolkas med sina handlingar.
    Tänkandet och tolkningarna står de skrift och rättslärde för.
    När vi andra pratar om olika tolkningar kan det i bästa fall bli i form av allmänfilosofiska spekulationer.
    Vad vi kan göra är att beskriva.
    Islam kan endast förstås och förklaras med användande av muslimernas egna begrepp.

  12. Christer Eriksson (ria) skriver:

    Man kan inte komma ifrån att det man läser och tror på också får praktiska konsekvenser. I GT står det exempelvis “Öga för öga, tand för tand.” något som Israel svarar med varenda gång som de blir angripna av palestinska raketer. En annan sak är att när Adam och Eva blev utvisade ur paradiset så blev “straffet” att dem måste arbeta. Arbete borde betraktas som lek eller vila, men vi tycker följdaktligen att det är ett straff! Där står också att homosexuella lever i synd och ska stenas. I USA tog det därför många år innan kongressen beviljade pengar för att utveckla vaccin eller bromsmediciner mot HIV. “Dem fick ju skylla sig själva.”

  13. RURIK (ria) skriver:

    Christer Eriksson (ria) :
    Du har rätt !
    Och GT är på många sätt “roten till det onda”.
    Kyrkans judeförföljelser förklarades som “Guds straff” med referens till olika episoder ur GT. Koranen kan sägas vara en moderniserad ( med 600-tals mått mätt )
    mer systematiserad version.
    Kommunisternas tänkande visar att faran ingalunda är över i vår tid.
    ( Fascismen är en REAKTIONär
    rörelse.)

  14. Politisk korrekt skriver:

    “Jodå, politiskt korrekt, man kan säga samma saker om mig som om Wilders. Men det är ändå fråga om olika nivåer och i mitt fall finns det inget som pekar på att det är självklart var jag hör hemma och vilka motiv jag har. Wilders har sin entydigt definierade position vilket jag inte har.”

    Til Lars:

    Ja, det siger du (og jeg er enig). Men dine kritikere er ikke nødvendigvis enige. De skelner ikke.

    Desuden kan du også se Geert Wilders’ film som et personligt (ekspressivt?) værk fra en mand, der er forbandet over at måtte leve sit liv omgivet af bodyguards. Som et personligt dokument er Wilders’ ensidighed vel berettiget.

  15. Politisk korrekt skriver:

    “Att extrema tolkningar kommer av att Koranen skulle vara extrem, tja, jämför med Bibeln.”

    Danske universitetsforskere har undersøgt forskellige religiøse skrifter, og deres konklusion er, at koranen er en langt mere voldelig bog end bibelen. Desuden er volden i bibelen despriptiv, mens volden i koranen muligvis kan tolkes som værende forbilledlig.

    Det gør en ret stor forskel.

    Samtidig er det ny testamente i stor udstrækning et opgør med det gamle testamente.

  16. Christer Eriksson (ria) skriver:

    RURIK (ria)

    Frågan är hur människor reagerar när det helt plötsligt dyker upp en sak bland människor med en materialistisk världsyn som inte på något plan får kritiseras. Salman Rushdie visade ju att Islam inte gick att kritisera i litterär form. Theo von Gogh visade att det inte gick med socialkritiska filmer och Westergaard och Lars har visat att inte heller parodiska bilder tillåts, inte ens när det ingår i en större kontext. Det låter som “kejsarens nya kläder”. Risken är då att det blir en “ketchupeffekt”, först kommer inget, sedan kommer inget, och slutligen kommer allt på en och samma gång. Risken är då att kritiken riskerar att bli omodererad och osaklig.

  17. Politisk korrekt skriver:

    Jyllands-Posten har skrevet om vold og religion. Artiklen er interessant set i forhold til Geert Wilders’ Fitna:

    Jyllands-Posten 11.09.2005:

    “Religion: Terrorens religiøse ammunition

    I dag er det fire år siden, de to tårne i World Trade Center i New York styrtede sammen efter terrorangreb. Terroristerne var muslimske fundamentalister. Nogle muslimer har tiljublet dem. Andre muslimer har sagt, at terroren intet har med islam at gøre. En sprogforsker har – sammenlignet islams tekster med teksterne i ni andre religioner, og hendes konklusion er klar: Islams tekster opfordrer i langt højere grad end andre religioners til terror, kamp og vold. Det rammer midt ned i islams dilemma: Kan Koranen overhovedet fortolkes, når den nu er Guds egne ord?

    Af ORLA BORG

    Om Osama bin Laden har læst sura 4,78 i Koranen under planlægningen af terrorangrebet på de to tårne i World Trade Center, ved kun han selv.

    Men han har i alle tilfælde kunnet hente inspiration i teksten:

    »Hvor I end er, vil døden nå jer, selv om I også er i høje borge eller tårne«.

    Han kunne også have læst sura 16,26 i Koranen :

    »Men Allah fattede deres rænkers bygning ved grundvoldene, så at taget styrtede ned over dem, og straffen kom til dem fra den side, hvor de ikke ventede det«.

    Osama bin Laden, medlemmer af Al Qaida og andre islamiske fundamentalister kan finde den sproglige og religiøse ammunition for deres terrorhandlinger i rigt mål i Koranen og andre af islams tekster, viser en undersøgelse af 10 religioners tekster, som ph.d. Tina Magaard har foretaget.

    Hun er uddannet fra Sorbonne Universitet i Paris og fra Københavns Universitet med en ph.d. grad i tekstanalyse og interkulturel kommunikation.

    Tina Magaard har foretaget en sammenlignende analyse af fjendebilleder og voldsforestillinger i de 10 religioners grundtekster, og på den baggrund konkluderer hun:

    »Der er slet ingen tvivl om, at islamiske terrorister kan finde skriftsteder i Koranen , hadith og Muhameds biografier, som de kan bruge som argumenter for at øve terror mod civile. I islam er terror et begreb, der findes lige fra begyndelsen som et legitimt og af og til obligatorisk middel. Teksterne i islam adskiller sig meget klart fra de øvrige religioners tekster ved langt mere at opfordre til vold og aggression. Det har længe været et tabu at tale om i forbindelse med islam-forskningen. Der er nogle imamer, som har sagt, at man ikke må slå uskyldige ihjel i henhold til Koranen , men det er altså ikke rigtigt. Flere steder i de islamiske tekster fremgår det, at man godt må slå civile vantro ihjel,« siger Tina Magaard.

    Hun understreger, at hun ikke selv er religiøs, men alene har analyseret teksterne ud fra en sproglig og tematisk gennemgang.

    Begrebet terror går igen i flere skriftsteder i Koranen , viser analysen.

    I engelske og franske oversættelser af Koranen oversættes det arabiske ord rub til ordet terror, mens det i den hidtil eneste danske oversættelse hyppigst bliver oversat med ord som rædsel eller advarsel, som det sker i følgende eksempler, hvor den engelske og franske oversættelse er angivet i parentes:

    »Vi vil kaste rædsel (terror) i de vantros hjerter, fordi de har stillet guder ved siden af Allah Deres bolig er ilden! Og slemt er de uretfærdiges hjemsted!« (3, 152) Koranen .

    »Men Allah kom over dem fra en side, som de ikke regnede med og kastede rædsel (terror) i deres hjerter, så de ødelagde deres hus med deres egne hænder og de troendes hænder. Drag da lære deraf, som har øjne at se med«. (59,3)

    I de to andre islamiske tekster, hadith og biografierne om Muhamed, gives deltajerede eksempler på brugen af terror mod civile.

    »Muhamed brugte terroren til at skræmme civile i form af eksempelvis handelsfolk i karavaner, hyrder og beboere i oasebyer, inden han kom med sine egentlige hære i kampen for at underlægge sig stadig større dele af den arabiske halvø, da islam vandt frem i religionens første år,« siger Tina Magaard, der ud over Koranen har analyseret teksterne i de såkaldte hadith-samlinger, der fortæller om Muhameds liv, fortalt af venner, familie og kampfæller samt de biografier, der er skrevet om Muhamed omkring 100-200 år efter hans død.

    »Jeg har ikke mødt begrebet terror mod civile, hverken i kristendommen, i jødedommen eller i nogle af de andre religioners tekster, som jeg har gennemgået,« siger hun.

    Tina Magaard har sammenlignet flere større temaer ved at gennemgå religionernes grundtekster systematisk med særlig fokus på forskellen mellem kristendommen og islam, fordi disse to religioner af henholdsvis kristne og muslimer regnes for at være den sidste åbenbaring.

    Et stort tema er krig og kamp.

    I Koranen er der hundredvis af skriftsteder, der omtaler krig, kamp og det at kæmpe. Langt hovedparten handler om at bekæmpe andre, de vantro, ikke-muslimerne.

    Det sker med eksempler som:

    »Drag ud til kamp, lette eller tunge af udrustning, og kæmp med jeres ejendele og liv for Allahs sag«. (9,41)

    »Allah har sandelig købt de troendes liv og ejendom af dem, mod at de skal have Paradisets Have, for de kæmper på Allahs vej, og de dræber og bliver dræbt«. (9,111)

    Tina Magaard siger:

    »Man kan se, at det er disse tekster, som blandt andet Osama bin Laden, Al Qaida og danske Hizb-ut-Tahrir citerer. Hvis man tager teksten for pålydende og samtidig har det som islams grundlag, at Koranen er Allahs egne ord, hvordan bærer man sig så som muslim ad med at lægge afstand til vold og terror? Det må jo være moderne muslimers evige dilemma. Det er indiskutabelt, at det voldelige ligger i teksterne. Og jeg mener, at det legitimt at spørge muslimerne selv, hvordan de forholder sig til det,« siger Tina Magaard, der tilføjer, at hun ikke på nogen måde har til hensigt at dæmonisere islam, men alene at præsentere fakta i den analyse, hun har foretaget.

    Imam i Det Islamiske Trossamfund, Ahmed Abu Laban, er stærkt fortørnet over gennemgangen af sprogbrugen i Koranen :

    »Denne diskussion vil gøre mig syg. Jeg vil ikke fanges ind af en enkelt, stupid, fordomsfuld, uærlig forsker. Hvorfor skulle vi spilde vores tid på nogen, som vil skabe en vrangforestilling om islam. Profeten Muhamed har ikke gjort noget andet end det, der står i FNs charter om selvforsvar. Vi må læse teksten i det historiske perspektiv. Allah gav profeten Muhamed lov til at forsvare sig selv, fordi han blev angrebet – og det skal en uærlig, vestlig forsker ikke komme og misbruge til et udfald mod muslimer,« siger Ahmed Abu Laban.

    Han vil ikke tage stilling til de citater, der nævner terror og kamp mod vantro, men henviser alene til den sura, der tager afstand fra angreb, og som siger: »Og kæmp for Allahs sag mod dem, som bekæmper jer, men vær ikke angribere, thi Allah elsker ikke angribere«. (2,191).

    Men ifølge Tina Magaard er det undtagelsen, der bekræfter reglen:

    »Der er kun ganske få af den type opfordringer i Koranen , og de drukner ofte i strømmen af de mange skriftsteder, som opfordrer til krig og kamp mod de vantro,« siger hun og tilføjer, at det næste vers umiddelbart efter det, som Abu Laban fremhæver, indledes med et »Og dræb dem, hvorend I finder dem«. (2,192)

    Til sammenligning siger hun, at en kristen, der ville begå terroraktioner, ville have meget svært ved at finde en tekst i Det Nye Testamente, der opfordrede til det.

    Ganske vist viser hendes analyse, at der findes mere end 30 henvisninger til ordene krig, kamp og kæmpe i Det Nye Testamente.

    »Men der er i stort set alle tekster tale om en indre kamp, hvor mennesket skal kæmpe mod sig selv og mod sine lyster for at leve et kristent liv. Det er en kamp, som ikke involverer andre, men som foregår åndeligt hos den enkelte«.

    Et par typiske eksempler lyder:

    »Jeg formaner jer brødre, ved vor Herre Jesus Kristus og ved Åndens kærlighed, til at kæmpe sammen med mig i jeres bønner for mig til Gud«. (Paulus’ Brev til Romerne, 15, 30)

    »Nok lever vi som andre mennesker, men vi kæmper ikke som verdslige mennesker«. ( Paulus’ Andet Brev til Korintherne 10,3)

    Dog findes der også i Det Nye Testamente enkelte citater, der lægger op til krig og kamp.

    Eksempelvis siger Jesus:

    »Tro ikke, at jeg er kommet for at bringe fred på jorden. Jeg er ikke kommet for at bringe fred, men sværd«. (Matt. 5,34)

    Men ifølge Tina Magaard er det stort set eneste citat fra Det Nye Testamente, som korsfarerne har haft at hænge deres hat på fra denne tekst, da de drog på korstog mod Jerusalem. Argumenter for at drage på krigeriske korstog ligger ikke i – den oprindelige kristne tekst fra Det Nye Testamente, men blev formuleret mange hundrede år senere.

    »Man kan selvfølgelig godt dykke langt ned i Det Gamle Testamente og finde krigeriske udsagn. Men det er altså jødedommens grundtekst, ikke kristendommens. Og det interessante er, at i Det Gamle Testamente er det krigeriske ganske nøje afgrænset rent geografisk. Det handler kun om kampen om det land, som var det gamle Israel, og som jøderne mente, Gud havde givet dem, mens kampen i islam potentielt gælder hele verden«.

    Koranens konstante omtale af kamp og strid skal ses i sammenhæng med, at religionen islam tog form under en langvarig krig mellem Muhamed og hans tilhængere på den ene side og hans modstandere på den anden.

    Da Muhamed i 600-tallet havde fået sine åbenbaringer i ørkenen i det nuværende Saudi Arabien og begyndte at udbrede islams budskab, mødte han så megen modstand blandt magthaverne i sin hjemby, Mekka, at han måtte flygte til Medina. Her byggede han sin menighed op, og den lå konstant i kamp med Mekka, indtil Muhamed via krig og terror tog magten, ikke alene over Mekka, men over stadig større dele af den arabiske verden.

    Ifølge Tina Magaards analyse er det også en årsag til, at islam og kristendommen adskiller sig afgørende fra hinanden, når det gælder opfattelsen af begrebet fred.

    I Koranen er der omkring 30 henvisninger til begrebet fred

    »Men ud over almindelige fredshilsener, er det karakteristisk for brugen af ordet fred i de islamiske tekster, at fred bruges i en politisk, militær strategi. Og i Muhameds biografier gives der flere eksempler på, hvordan man kan bruge fred som en snu strategi over for en fjende, mens man bekæmper en anden. I det Ny Testamente er opfattelsen af fred en helt anden. Her taler man om taler om fred for fredens egen skyld«.

    På samme måde adskiller Koranen og Det Nye Testamente sig afgørende, når det gælder omtalen af martyrer, hvor teksterne i islam er langt mere aggressive.

    Af Koranen fremgår det, at man bliver martyr og får den bedste plads i Paradisets Have, hvis man slår andre ihjel, samtidig med at man selv dør for Allah.

    Martyrbegrebet i kristendommen betyder, at man selv dør under tortur eller andre former for mishandling for sin tro uden at gøre andre fortræd.

    Tina Magaard mener, at hendes analyse kan være del i en diskussion om, hvordan muslimer i Europa forholder sig til islam i dag.

    »I Europa spørger vi ofte, hvad baggrunden er for, at terrorister foretager deres aktioner. Min analyse viser, at de kan finde argumenter for at gøre det, hvis de holder sig meget tæt til teksten i dele af Koranen . Det mener jeg, at muslimer i Vesten er nødt til at forholde sig til,« siger Tina Magaard.

    Imam i Det Islamiske Trossamfund, Ahmed Abu Laban, afviser:

    »At associere islam med vold er en tåbelig og unfair påstand. Hvis alle muslimer havde forstået islam sådan, så skulle alle muslimer være i militærtjeneste, indtil til de havde slået alle andre ihjel. I århundreder har det muslimske territorium været under besættelse af Storbritannien, Frankrig og Israel. Det er Vesten, der skal bebrejdes for volden; det er Vesten, der har de store hære, som marcherer mod de muslimske lande,« siger Abu Laban.

    Andre forskere mener imidlertid, at sproglige gennemgang af Koranen og tilhørende tekster lægger op til en diskussion om, hvor islam befinder sig i et moderne samfund.

    Professor i islam ved University of Birmingham, Jørgen S. Nielsen, siger:

    »Sprogforskningen er ganske interessant, og det er rigtigt, at det giver muslimerne et dilemma. Især dem, der ikke er villige til at fortolke Koranen i historisk sammenhæng. Hvordan skal de kunne tage afstand fra det, når Koranen er Guds egne ord? En af de store, aktuelle debatter inden for islamisk Koran-forskning handler om, i hvor høj grad man tager den historiske sammenhæng med, når man fortolker teksten. På den ene side står der i Koranen , at den indeholder Guds egne ord. Men der er også en klassisk fortolkningsmetode, der siger, at de forskellige vers i Koranen er blevet åbenbaret på forskellige tidspunkter og dermed henviser direkte til bestemte begivenheder, som bør tages med i forståelsen af teksten. Det er karakteristisk for mange af de fundamentalistiske bevægelser, at de nægter henvisning til den historisk sammenhæng. Derved tager de opfordringerne til vold i teksterne for pålydende, og det er vejen til terroraktioner,« siger Jørgen S. Nielsen.

    Lektor, cand.theol., Peter Steensgaard Paludan fra Institut for Religionsvidenskab ved Aarhus Universitet, advarer mod at lave en gennemgang af islam og andre religioner, der alene baseres på sproget. Men med det forbehold siger han:

    »Det er rigtigt, at de fundamentalistiske islamiske grupper kan hente deres argumenter til at foretage terroraktioner i Koranen og i andre islamiske skrifter. Men man bør have den historiske sammenhæng med ind i forståelsen af teksterne. Derfor mener jeg, at den moderne muslim nødt til at fortolke Koranen , selv om den ifølge islam er Guds ord og dermed ufortolkbare«.

    På universitetet i Birmingham oplever professor Jørgen S. Nielsen, at stadig flere af hans muslimske studerende vælger at fortolke teksten fra Koranen , som handler om krig og terror, så de kan tage helt afstand fra dem.

    »Og her er perspektivet interessant. For hvis det er legitimt at fortolke en opfordring til krig og terror, sætte den ind i en historisk sammenhæng og så tage afstand fra teksten, så er det vel også legitimt at sætte den sura, der siger, at kvinder skal tildække sig og gå med tørklæde, ind i et historisk perspektiv og spørge, om det er relevant at følge den i 2005,« siger Jørgen S. Nielsen.

    Fakta om undersøgelsen: I forbindelse med et tre-årigt

    Fakta om undersøgelsen: I forbindelse med et tre-årigt forskningsprojekt i Frankrig og Danmark har ph.d. Tina Maagaard foretaget tematiske tekstanalyser af følgende 10 religioners grundtekster.

    Jødedom, kristendom, islam, hinduisme, buddhisme, drusernes religion, jainisme (indisk religion, der ligner buddhismen), sikhisme, bahai (opr. iransk religion), mazdeisme (første monoteistiske religion, opstået i Persien.)

    Der er alle tale om religioner, der har eksisteret i områder, hvor islam spiller en væsentlig rolle i dag.”

  18. Politisk korrekt skriver:

    “Christer Eriksson:

    Salman Rushdie visade ju att Islam inte gick att kritisera i litterär form. Theo von Gogh visade att det inte gick med socialkritiska filmer och Westergaard och Lars har visat att inte heller parodiska bilder tillåts, inte ens när det ingår i en större kontext. Det låter som “kejsarens nya kläder”. Risken är då att det blir en “ketchupeffekt”, först kommer inget, sedan kommer inget, och slutligen kommer allt på en och samma gång. Risken är då att kritiken riskerar att bli omodererad och osaklig.”

    Den franske præsident sagde (citeret efter hukommelsen), at han foretrak for mange karikaturer fremfor slet ingen.

  19. Christer Eriksson (ria) skriver:

    Politisk korrekt:

    Ja, Sarkozy är tuff, och ovanligt rättfram för att vara politiker.

  20. RURIK (ria) skriver:

    Christer Eriksson (ria) :
    Fitna är möjligen inledningen på en ny trend där kritiken av islam är aktiv och inte reaktiv.
    Om det är riktigt är det mycket välkommet.
    Förhoppningsvis kan vi bekämpa fundamentalismen med ord och inte vapen.
    Men då måste yttrandefriheten värnas ,i nödfall till nästan varje pris.
    En tredje möjlighet är att uppge demokratin och förbjuda det vi inte önskar.
    Detta har också sitt pris men jag antar att det kan vara värt att betala för att slippa leva i en muslimsk diktaturstat.

  21. Christer Eriksson (ria) skriver:

    RURIK (ria)

    Yttrandefriheten är vårat bästa instrument för att stävja fundamentalistiska strömningar och det är väl därför som den är under attack. Den dagen som den går förlorad så är vi illa ute!

  22. Islamofob skriver:

    AKP kan förbjudas

    Turkiets konstitutionella domstol beslutade idag att dra regeringspartiet AKP inför rätta. De anklagas för att vilja ersätta landets sekulära system med ett religiöst styre.
    Partiet kan komma att förbjudas och många framträdande medlemmar stoppas från att verka politiskt. Även president Gül riskerar att bli avsatt.

    Källa: TT

  23. Politisk korrekt skriver:

    “Christer Eriksson:

    Yttrandefriheten är vårat bästa instrument för att stävja fundamentalistiska strömningar och det är väl därför som den är under attack. Den dagen som den går förlorad så är vi illa ute!”

    Ja, når Vesten ikke længere har ytringsfrihed, vil Vesten enten reagere med underkastelse eller vold.

  24. Cecilia skriver:

    Rurik skrev:

    — Problemet med Wilders film är att han serverar en sanning så obehaglig att vi instinktivt stöter den ifrån oss.?Om vi istället fick skratta åt de dock- och flaggbrännande muslimerna skulle budskapet gå in.?Men Wilders vill angripa Koranen d v s ideologin och inte dess anhängare.?Han uppmanar dem att göra sig kvitt med de regler som fjättrar dem till primitivt tänkande och en medeltida världsbild. —

    — Muslimerna visar hur islam ska tolkas med sina handlingar.?Tänkandet och tolkningarna står de skrift och rättslärde för.?När vi andra pratar om olika tolkningar kan det i bästa fall bli i form av allmänfilosofiska spekulationer.?Vad vi kan göra är att beskriva.?Islam kan endast förstås och förklaras med användande av muslimernas egna begrepp. —

    Så rätt så, tror jag.
    Ett problem är väl att många i väst tolkar som om det vore “man själv”, när det gäller “vanliga” muslimer.
    “Som man känner sig själv, känner man andra”, äger väl riktighet som så ofta.
    Och att tilltron att det egna samhällssystemet och kulturen är så överlägset bäst, att alla ska inse det… bara de får en chans. 🙂
    Låt oss hoppas det – och att den omvälvningen är det som försiggår nu. Åtminstone när det gäller yttrandefrihet och andra grundläggande friheter… vissa andra saker i vår kultur är kanske inte så mycket att hänga i julgranen. 😉
    Och att det är därför som det är så tyst från muslimskt håll i debatten…

    PS. Politisk korrekt: Jag tror med våld. Du kan peta med en pinne och irritera i ett sår länge.
    Men när det börjar göra ont på riktigt… så tror jag inte någon vill gå “bakåt”.
    Men jag tror inte vi kommer därhän.
    Money makes the world go around…

  25. Politisk korrekt skriver:

    “Cecilia:

    Jag tror med våld. Du kan peta med en pinne och irritera i ett sår länge.
    Men när det börjar göra ont på riktigt… så tror jag inte någon vill gå “bakåt”.
    Men jag tror inte vi kommer därhän.
    Money makes the world go around…”

    Jeg håber, at du har ret. Kapitalismen bliver måske bizart nok alles redning. Så frygter man bare en recession!

  26. Invändning skriver:

    > Christer Eriksson 2008/03/31 kl. 13:08:04,

    Israels säkerhetspolitik baseras inte på några Bibelcitat. Den baseras på den smärtsamma vetskapen om att man som en minimalt liten och fri nation omgiven av rovdjurslika diktaturer (eller som i Libanons fall kidnappade stater) MÅSTE slå tillbaks hårt. Alternativet är utplåning.

    Är det något vi i väst borde lära oss så är det att frihet och oberoende inte är gratis. Det är något man slåss för. Att vi sedan under mer än 60 år hållits under armarna av framförallt USA är en annan fråga.

    Som samtiden redan visar är Europas stater på väg att hamna i Israels sits. Smarta personer i väst kikar redan på händelseutvecklingen i Mellanöstern och vad gäller security (exempelvis i samband med flygresor) har Israel visat vägen sedan många år.

  27. Mo skriver:

    9/11 är ingen extreme tolkning av Islam och koranen, förutsättningen är att man befinner sig i krig, då angriper man fienden. Al Quaida och sådana som bin-Laden anser att Islam och muslimerna är under attack. Verkar som en samlad vänster också tycker att islam och muslimerna bekrigas, vilket ger ytterligare stöd för att ”försvara” sig med terrorattacker.

    Fundamentalism innebär att man följer manualen ordagrant och koranen är ju som en dammsugarmanual med vad man skall och inte skall göra för att inte hamna i helvetet och ungefär lika erbarmligt enahanda och inkonsekvent som en datoröversatt dammsugarmanual från Taiwan. Sida upp och sida ner med hotelser om att man skall lyda guds favvis budbärare. Huvudbudskapet är att folk skall lyda gud och dennes favvis budbärare Mo annars råkar de illa ut både här och nu och kommer att brinna i helvetet. Management by fear.

    Annars är det väl bara att se på de empiriska spåren där Islam härskar mer eller mindre i den muslimska världen. Våld är ordningen för dagen för att hålla folk gudfruktiga och om tolerans härskar där Islam har nåt att säga till om så är det i vart fall inte samma definition som jag har.

    Koranen och Sunna är ju till stor del en krigsmanual, karavanplundringar, krig, hur krigsbyte, slavar mm skall hanteras och när de besegrades fruntimmer får våldtas.

    ———–
    “Everything you need to know is in the Koran,” repeat endlessly the religious “doctors” of al-Azhar [in Cairo] and other Arab universities. There is no scientific literature in the Arab world today. But there is a very flourishing publication of pseudo-science … Islam treats God as a dictator rather than an object of love.

    As a friend of mine (a devout Muslim) put it: “The Koran threatens you at every comma.” Western “analysts” who talk endlessly about 72 virgins as the motivation for the actions of jihadists are totally out of the mark. Let’s put aside the fact these motivations are above all political and nationalist.

    From a purely religious point of view, the jihadists’ actions have absolutely nothing to do with hope but everything to do with fear, that is, fear of hell. There is next to nothing in the jihadist literature (of which I am familiar) about virgins and paradise. But man, its descriptions of hell make Dante look like a very gentle kindergarten boy. If the Koran said that there was no sex in heaven, these guys would still be willing to sacrifice themselves just to avoid going to hell …
    D Mazir Algeria
    ————-

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.