Ett sådant elände det är med konsten! Just när vi behöver den som bäst; konsten kan med all säkerhet rädda oss från miljöhot och terrorism då dessa främst äger rum i den mänskliga fantasin. Det enda vi får ta på allvar och där konsten står lika maktlös som andra instanser, är överviktsproblemen, alltså att vi äter för mycket och för osunt. Ett ännu värre hot existerar dock; att var och en av oss med största sannolikhet riskerar att försvinna från jordens yta inom mindre än ett sekel. Mot den senare bakgrunden kan vi därför vara tacksamma att medierna låter oss engageras av yttre faror.
Konsten kan säkert vara bra att ha. Numera är det osäkert till vad oaktat detta inte behöver vara något hinder för kvalitet. Nicolas Hansson har funderat över konstens problem i den serie som man sedan en tid kan följa på Om Konst. Hans text är ett utmärkt debattinlägg (rondellhundar löper hastigt förbi i början av texten och de avvisas som sig bör av konstvärldsrepresentanten, tack för det bidraget). Han skriver följande:
”En bil från idag och en bil från förra seklets begynnelse skiljer sig åt rent utseendemässigt men den har fyra hjul, motor och samma syfte nu som då. Det fungerar alldeles utmärkt att sätta T-Forden och Volvo årsmodell 2007 i samma rum och de kan ingå i samma diskurs.
Plockar man fram några exempel från konstfamiljen och visar Venus från Willendorf, Gauguins cypresser, Olafur Eliassons artificiella sol och Tobias Bernstrups datorsimulationer får man en brokig familj i vilken det är svårt att se blodsband.”
Den förra delen är en inte helt lyckad bild. T-Forden kom 1908. Skulle vi ge konsten samma chans fick vi som motsvarande T-Ford dra fram Picassos Flickorna från Avignon från 1907.
Inledningen till kubismen 1907, Picasso Flickorna i Avignon
Här får man nog säga att det inte känns alltför avlägset. Skulle Hanssons jämförelse byggas ut en smula borde bilbegreppet få vidare mening. När har vi den första bilen? Ja, i staden Ur när det första hjulet dök upp för 3 000 år sedan.
I den andra delen, där Hansson roar sig med att räkna upp exempel från konsthistorien har han svårt att se blodsbanden. Men det finns enkla sammanhållande egenskaper. Väsentligast är den som inte syns, den konstspecifika diskursbildningen. Konstvärlden har sina heliga teoretiska texter som löper från Platon till Rancière och dessa måste till för att möta konstens storhet. Som jag dock har påpekat många gånger är det dags att förenkla hela denna teaterföreställning som kallas för konsthistoria och inse att det inte finns någon annan substans som håller ihop komplexet än den som konstvärlden på egen hand skapar. Förmodligen är det så att den operationen är den stora förändring som konsten väntar på. Vi får dock vänta ett tag till, konstvärlden, trög och ovillig som vanligt, kan inte bestämma sig och har dessutom investerat alltför mycket prestige i den konsthistoriska traditionen.
Hansson minns också Maria Lind:
”Jag minns ett uttalande av Maria Lind när hon tillträdde som chef för Iaspis för ett par år sedan. Det gick i runda drag ut på att konsten kan erbjuda alternativ och deltagande i ett samhälle där fler och fler känner sig frustrerade över den parlamentariska demokratin – och därmed vara angelägen.”
Maria Lind var inte ensam om detta. Man får nog tänka sig att konstvärlden trodde på ett sådant företag när den sparkade igång socialkritiken och den relationella estetiken. Vad var det som hängde upp sig? Publiken naturligtvis. Konsten kunde erbjuda ett svårsmält alternativ med mycket diskursläsning. Ett sådant fanns redan hos den intellektuella eliten som aldrig varit särskilt intresserad av bildkonst.
När Hansson fortsätter:
”Angelägenheten och spänsten hittar jag numera hos kusinerna design, arkitektur, hantverk och mode – men inte i konsten.”
…ja, då är vi där igen. Kusinerna är ytligare och anpassade. Begränsat utrymme för tyngd och reflektion. Men skulle konsten kasta av sig detta har den sålt sin själ. Medan kusinerna inte behöver bry sig särskilt om varför marknaden uppskattar deras produkter har konsten ett annat läge, helt utan Agamben det nog inte går. Krav på diskurskomplexiteten. Och man skall stå fast vid detta krav. När Hansson skriver: ”Giorgo Agambens Homo Sacer är den nya IKEA-katalogen för konstfolk. Gårdagens katalog var länge Tusen Platåer av Gilles Deleuze och Felix Guattari.” Ja, där har vi det. Hur gärna IKEA än skulle vilja (men det vill de naturligtvis inte) kan man inte byta katalog med konsten. Julhandeln skulle gå trögt. Man kan se det framför sig: IKEA-personal i röda luvor som försöker förklara för kunderna på vilket sätt bokhyllan Billy handlar om det permanenta undantagstillståndet och det hegemoniska uteslutandet.
Författaren kommer också med ett förslag:
”Jag tror däremot att det är hög tid att skrota nuvarande nihilistiska konstbegrepp och ersätta den med en idé om ett gemensamt och övergripande integrationsprojekt där forskning, teknologi, ekonomi och konst med flera skulle kunna samverka.”
Nej tack, hur kan han vara så säker på att konstbegreppet är nihilistiskt? Duktiga integrationsprojekt är något som den statligt organiserade konstforskningen kan ägna sig åt. Däremot tror jag att den väsentligaste uppgiften för samtidskonsten och den omedelbara framtiden är att producera stora mängder medelmåttig standardkonst. Och då menar jag god standard, alltså det som uppfattas som bra i det omedelbara nuet. Med den spridning och kvantitativa överproduktion som konsten idag representerar – och dessutom i en global geografi – är det av största vikt att bibehålla dess grundläggande enhet. Några få saker kommer att sticka ut som intressanta i ett lite längre perspektiv. Det är mer än tillräckligt.
Behov av lite julstämning? Uppleva lite konst som till synes är diskursbefriad? Tag en historisk tur till Eslöv.
Tack för tipset PerOla Axelsson. Carl Johan de Geer ser lite längre och skarpare än konstvärldens ängsliga vaktpersonal. SvD.
I dagens Sydsvenska.
http://sydsvenskan.se/samtidigt/article284061.ece
Såg CJ d Geer läsa Lars Forsell från en poesiestrad igår kväll. Vilket han gjorde bra. Jag delar konstnär Vilks syn på CJ d G. Denne äger också han sunt förnuft, ett slags numera-utan-privilegier-adel-sunt-förnuft.
För er som förstår det vackra språket som talas här på ”väster landet”
http://www.gt.se/kultur/1.949262/s-t-goran-och-irakierna
KONST OCH ARBETSLIV – KONSTVÄRLDEN
Vilken konst skulle du vilja ha på din arbetsplats? Frågade Corren sina webbläsare i veckan som var, några svar:
Arbetsförmedlaren
Konstnären Lars Vilks som personifierat konstverk skulle säkert lysa upp en annars så dyster tillvaro på myndigheten.
1 dec 23:49
Frans af Ullgarn
Konsten, att få en mycket bättre lön!!
1 dec 18:18
Kelvin (igen)
Min gamla mor jobbade på ett av landstingets sjukhem i Norrköping på sjuttiotalet. En dag kom ett par lirare i vita overaller och hävdade att de administrerade landstingents konstcirkulationsprogram och skulle hämta sjukhemmets tavlor för att senare ersätta dem med andra. Personalen och min mor hjälpte dem att lasta skåpbilen de hade och såg dem fara iväg i hopp om nya, fina tavlor inom någon vecka. Bland verken de skickade iväg fanns en Amelin och flera kända namn. Några nya tavlor såg de aldrig till, och vid kontroll visade det sig att något sådant utbytesprogram inte existerade. Så kan det gå…
1 dec 15:38
Switch
Något värdefullt som jag diskret kunde byta ut och sälja hiskligt dyrt, för att sedan dra mig tillbaka och leva på räntorna.
1 dec 14:45
Charleville
Gärna ett landskap av Krouthen
1 dec 14:28
Hjalmar
På min arbetsplats väljer ”de bättre vetande” vad vi ska ha hängande på väggarna. Åtminstone önskade jag att jag fick ha för mig passande motiv i mitt rum, men så är inte fallet…
1 dec 13:52
eva
Vacker färg och form som är en fröjd för ögat.
1 dec 15:12
Avslutningsvis, några ord från Henrik Tikkanens penna, ur boken TTT (80-talet):
”Konsten kan inte sin tid, den kan bara gömma sig bakom en mask, eller ta på sig en förklädnad som förvirrar betraktare”.
Och Konstvärlden rankar sina skapande aktörer som börsen/mäklarna rankar bolagen, eller!
Årets Danska Adventskalender
http://www.dr.dk/yallahrup/forside.asp
vilken ”svensk” kanal vågar sända denna, 1,2,3,4,8,9, ?????
GOD JUL Danmark
Den kommende storm
Et nyt imperiums landtropper er allerede landet på det europæiske kontinent, over 5 millioner i Frankrig, mere end 3 millioner i Tyskland og et anslået samlet EU-antal på omkring 20 millioner.
Hvordan nedbrød denne styrke så effektivt alle vores nationale forsvarsværker?
Vores vestlige samfund i dette det 21. årh. har været struktureret på en sådan måde, at det tillod dem at blive løbet over ende af en invaderende ideologi.
På intet andet tidspunkt i historien kunne dette være foregået. Nationer ville simpelthen have knust den fjendtlige kultur, der voksede i deres midte.
Men vi er nu begrænset af en tro på, at alle borgere har lige rettigheder, selvom disse rettigheder tillader deres ideologi aktivt at arbejde for omstyrtelsen af de selvsamme nationer, der har givet dem plads til at vokse og have fremgang.
Den kappe af selvhad, vi som europæere er blevet tvunget til at bære af vores politiske herrer, får os til at falde over vores egne ben for at være imødekommende over for denne onde tro.
På samme måde som voldtægtsofferet i islam anses for skyldigt, skal vi og vores samfund føle os skyldige, når muslimer bomber os og myrder vores borgere!
De har haft så meget held med at vride vores ledere ind i ‘dhimmitude’, at selv efter, at de har begået en barbarisk ugerning mod os, så er det os, der skal føle os skyldige over, at vi får muslimer til at føle sig ubehageligt til mode, fordi vi vover at omfatte dem med mistænksomhed!
Islam som et religiøst verdensimperium manøvrerer sig selv i position til overtagelse af verden – se på jeres respektive lande.
Bemærk, hvordan muslimer og deres religion har positioneret sig selv, så de er urørlige.
Hvor vi som de oprindelige folk giver alle indrømmelserne i dette ensidige forhold, og hvor hvert eneste aspekt af vores liv skal ændres for at imødekomme muslimsk følsomhed.
Betragt dog ikke dette som jeres enestående, nationale problem, men som hele Europas omfattende overgivelse til disse Den Islamiske Republik Europas landtropper.
Deres åbent erklærede mål er at oprette Kalifatet for os alle sammen. Derefter vil de lande, der engang var vores hjemlande, blive deres, og vi vil simpelthen blive tolererede lejere underkastet islams vilje.
Når muslimer dræber vores borgere, når de bomber os, når de pønser på masseudryddelse, når de hærger i vores byer, når de kræver, at vi laver vores love om af hensyn til dem, når de forlanger, at vi af hensyn til dem omlægger vores livsstil, så viser de med deres handlinger, at de ikke ønsker at blive en del af vores lande som medborgere!
Deres handlinger viser, at de er indtrængere, der fratager os vores lande bid for bid, indtil vi er fordrevet!
Biblen taler om en tid, der kommer til jorden, hvor vi ikke vil være i stand til at købe eller sælge uden “the mark of the Beast”. Hvad ”the Beast” er, er åbent for diskussion, men hvis ikke vi griber til handling nu, vil vi en dag vågne op og være underkastet islam og sharia-lov, og vores ret til at købe, sælge og overleve vil være afhængig af islams ’mærke’ på os som lydige dhimmier under deres kontrol.
siad.dk
Helle Klein skriver i dag på ledarplats i Aftonbladet under rubriken:
”Det privata måste åter bli politiskt” http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/helleklein/article1380452.ab
”Det privata är inte längre politiskt. Nej politiken har privatiserats. Så till den grad att kvar finns bara en sorts offentlighetens tomhet där vi var och en vandrar omkring i vår ensamhet. Vi kan visserligen mötas och känna igen oss i varandras privata problem men bara för att återvända hem med vårt eget ensamma jag.”
Hon drar slutligen slutsatsen att:
”En journalistik värd namnet och den verkliga konsten förmår däremot lyfta oss bortom vår jag-blindhet och får oss att förstå att det finns större sammanhang utanför oss själva. Gestaltandet av ett ”vi” som inte förtrycker ett ”jag” eller bildar mur mot ett ”de” hör till vår tids mest angelägna uppgift.”
Hon gör ingen närmare analys av vad hon menar med den ”verkliga konsten” och vad som i så fall är dess motsats, men konst som gestaltar ett ”vi”, som inte förtrycker ett ”jag” eller bildar mur mot ett ”de” tillhör tydligen den ”verkliga konsten”.
Man kan nu stilla undra över hur Vilks rondellhund passar in i denna konstteori.
Om den ”förenar” mer än den ”splittrar, förtrycker och bygger murar” så kvalar den sannolikt in som ”verklig konst”.
Det skall bli intressant och se när konstverket till slut nått sin fullbordan om vågskålen då kommer att väga över till förmån för ”verklig konst”, eller förpassa rondellhunden till kategorien ”ickekonst”
Mvh JAZZ
Helle Klein har säkert läst på bloggen och upptäckt att verkligheten är precis som om hon och alla andra tycker att den är. Och att den officiella förmedlade bilden av verkligheten är ”mossig”.
Dvs, det har skett ett paradigm-skifte på allmänmänsklig nivå som ännu inte vunnit ”laga” kraft.
Och det väl hela vitsen med samhällets utveckling? Att vi alla vanliga medborgare ska bli kloka tillräckligt för att veta vårt eget bästa? 🙂 (OBS – inte menat i ett kort här-och-nu-perspektiv).
Angående DR, Dansk TVs julkalender
http://www.dr.dk/yallahrup/forside.asp
Den är väldigt fräck och tidsenlig. Har man humor så skrattar man.
Men är man snarstucken eller lätt kränkt (inge nämnd ingen glömd) så blir det stora rubriker i pressen och bland kulturvänstern.
En sådan här serie kan inte visas i ”snällismens” förlovande land. Där får man inte provocera eller sticka ut. Att driva med skåningar, göteborgare, stockholmare, norrlänningar, bögar, feminister, poliser, pedofiler, konstnärer, kultursnobbar går utmärkt. Men om du driver med invandrare så har humor tagit slut. Då är det rasism eller fobi som gäller.
Men som tur är så finns det invandrare som har humor och självdistans.
Om någon ska dra ett skämt om en ”neger” så kan bara en svart hyad person göra det.
Mer humor i tillvaron, tack!
Livet är alldelse för allvarligt för att tas på för stort alvar.
Ett gott skratt förlänger livet! 🙂
Cecilia länkade tidigare till http://sydsvenskan.se/samtidigt/article284061.ece
Det är ett reportage om Ayaan Hirsi Alis besök på Nationalmuseum i Köpenhamn.
Kulturministern i Danmark har erbjudit henne en frizon.
Skulle vår kulturminister gjort detta så hade hon fått avgå efter ett mediadrev.
I artikeln står det bl a:
”Vissa av Ayaan Hirsi Alis argument låter identiska med islamofobers. Det handlar om rädslan för att muslimer ska upprätta en parallell rättstat i Europa och att vita skuffas undan och diskrimineras. Men till skillnad från, säg sverigedemokrater, baserar Ayaan Hirsi Ali sina erfarenheter på att hon levt i muslimska länder som Somalia och Saudiarabien och haft insyn i muslimska invandrargrupper i Holland. Hennes slutsats är att roten till det onda finns i religionen. Hon gör inte heller någon skillnad mellan islam och islamism.
– Jag förkastar Koranen. Den är full av våld och nonsens. Men jag förkastar inte muslimer.
– Det finns mycket i islam som helt enkelt inte är kompatibelt med liberal demokrati. Om du gör saker som profeten Muhammed gjorde så kommer du att hamna i fängelse. ”
Notabelt är att Ayaan Hirsi Alis åsikter bygger på erfarenheter. Dessa åsikter kan inte vi som svenskar uttala utan att bli stämplade som Sverigedemokarter eller rasister.
Ayaan Hirsi Alis är nog det största hotet mot islamisterna och kulturvänsterns åsikter i denna fråga.
Vi andra kan ju lätt avfärdas som SD, men hon då?
Några av mina intryck av islam. Uttryckt av utövare av denna religion:
-Theo van Gogh fick halsen avskuren och Ayaan Hirsi Ali blev hotad till livet.
-Lars Vilks har blivit hotad.
-Lärarinnan i Sudan (Teddybjörnen Muhammed) har också hotats av döden (folk har demonstrerat för detta).
-Vilks muhammedteckningar har jämförts med barnpornografi. Sagt i TV i en debatt med Lars Vilks.
-Islam som religionen är viktigare än familjen. Sagt i TV. Danskt reportage om Jyllandspostens muhammed teckningar.
-När det gäller tro så får den inte ifrågasättas. Sagt av en muslimsadvokat i Turkiet (Artikel i SDS inför Turkietvalet)
Finns det inte anledning att vara kritisk utan att bli stämplad som Sd eller islamofob?
När Ayaan Hirsi Alis som har ”erfarenhet”, drar slutsatsen att roten till det onda finns i religionen, kan
man då få framföra sin kritik?
Förlåt ett något rörigt inlägg.
Our new brave woman, Iranian born artist Sooreh Hera, is decided to expose the hypocrisy regarding homosexuality and Islam. She says it is frequent that married muslim men have sexual relations with other men (she mentions specifically Iran and Saudi Arabia).
http://sugiero.blogspot.com/2007/12/sooreh-hera-depicts-muhammed-as.html
http://my.expatica.com/c:nl/forum/viewtopic.php?p=758817&sid=6a53338ea2ab1f7438546ba0d2bd452b
Assalamu alaykum wa rahamtullah
Bröder och systrar,
detta är fruktansvärd en så kallad konstnär i Danmark
har gjort en avbildning som det påstår av vår KÄRA PROFET (frid vare över honom), Sånt får inte förekomma att skända vår kära profet (frid vare över honom) på ett sådant sätt. Detta måst vi opponera över på skarpast sätt. Se själv här
http://img255.imageshack.us/img255/4274/skamligstatuui6.jpg
det är från museumts katalog.
Jag förstår inte att hur de kan hata vår religion sådant och kalla det
tryckfrihet och konstnärfrihet,
wassalmu alykum
Abu Mujahid
@ js
Vadå – bli stämplade som Sverigedemokarter eller rasister?
Inser du inte att SD är det ENDA alternativet vi har att rösta på 2010. Ett fullt trovärdigt, demokratiskt.
antiislamiskt parti. Varför tillåter du GRINGO, Afa, Luciano Astudillo och andra berikare + sossar och
allians att bestämma vad du skall tycka om SD? Är dom här andra TROVÄRDA?
Antingen måste det bli en hejdundrande valseger för SD eller så får det bli en påse Veronal!
Enda valfrihet som numera återstår! – såvida du inte vill kasta dig i armarna på Allah – fisen i kosmos!