Del 173: I företagets famn

Jag åkte till Norrtälje konsthall för att medverka i ett panelsamtal om konst och näringsliv. Dagen därpå (26.10) fortsatte arrangemanget med ett seminarium. Arrangerat av Norrtälje kommun och Stiftelsen för Kultur och Näringsliv, Roslagens Sparbank.

Här finns en del att fundera på. Tendensen har under de senaste åren varit tydlig. Den tidigare lede fienden, företaget och kapitalet, har förvandlats till en samarbetspartner för åtskilliga konstnärer. Och ser man på vad man har för sig i konstens elitskikt är det inte mycket att tillägga. Där är villkoren klarerade, var och en tar sitt och ingår inte några fusioner. Elmgreen och Dragset arbetade med Prada 2005, efter deras förslag placerades en butik i en öken i Texas bortom all ära och redlighet. Tydligt för båda parter. Och ett bra projekt.

Men det finns andra ambitioner som ventileras i den svenska myllan. Typiskt nog tänker man sig främst personalvårdande åtgärder. Konstnären skall göra det bättre för arbetarna, trivseln skall öka. Skådebanan i Västra Götaland driver projektet AIRIS (artists in residence) och där rör det sig om att genomföra sådana projekt. Det handlar om alla konstarter, vilket gör verksamheten väl trubbig. Man tvingas definiera en märklig grundgestalt ”Konstnären” (som kommer på beställning). Varför kommer då konstnären? Jo, denne ser med nya ögon. Men framför allt är receptet denna hurtiga treradare:

Företag behöver utvecklas.
Kreativitet utvecklar.
Konstnären är kreativ.

Alltså behöver företaget konstnären.

Man kan förstås tillägga att det går lika bra med någon annan kreativ, förmodligen bättre (reklamare, marknadsförare, designer t ex) än den trögflytande och högdiskursiva kreativitet som är konstens specialitet.

Läs gärna rapporterna om AIRIS. Slående är att man helt anammat den sloganteknik som kännetecknar managementspråket.

Intressantare var att höra Klara Kristalova berätta om sig själv som företagare. Hon kunde förtälja att det var nödvändigt för henne att sälja för 600 000 om året för att kunna få ut 12 500 i månaden efter skatt. Mellanhänder och omkostnader är en tung börda för konstnärsföretaget.

Det går som sagt att få till många intressanta samarbeten med företag. Men för att göra något sådant får man nog först definiera vad för slags konst man talar om. När det gäller bildkonsten och speciellt den samtida är förutsättningarna lite annorlunda än i de övriga konstarterna som ännu stampar den modernistiska myllan. Och det är lätt hänt att bli sentimental och börja tro att konsten skall kunna lösa avsevärda delar av de personalpolitiska problemen. Man bör minnas den klokt sagda sammanfattningen som Olafur Eliasson framkastat: Konsten ställer frågorna, designen ger svaren.

kristalova i den morkaste floden opd 96.jpg
Klara Kristalova I den mörkaste floden 1996

elmgreen dragset prada.jpg
Elmgreen och Dragset och Prada 2005

Det här inlägget postades i Kommentarer nästan varje dag, Samtidskonst. Bokmärk permalänken.

7 svar på Del 173: I företagets famn

  1. Amit Sen skriver:

    Tänker på något jag skrev för ett tag sedan (länken ovan). Jag hade ju rätt mycket med kultur och näringsliv att göra i somras, genom Emma (Stenström). Det tycktes mig hela tiden finnas en vinnare och en förlorare i det mötet.

  2. David 27 Malmoe skriver:

    Hej Lars å alla som vet. Har den där Elmgreen/Prada-installationen fått mycket uppmärksamhet utanför konstvärlden? Själv tycker jag att det är en riktig 10poängare!

  3. Lars skriver:

    Jo då David, den fick nog sin uppmärksamhet som sensationell nyhet. Redan första natten blev butiken rånad. Alla skor och väskor försvann. Nu var skorna inte i par så den vinsten blev minimal. Allt blev ersatt och några ytterligare inbrott förekom inte.

  4. David 27 Malmö skriver:

    Ok, jag hoppas att rånarna inte bara räknar tillgångar i pengar…själv avundas jag alla som kört förbi den där Pradabutiken. Med eller utan skor.

  5. klas eriksson skriver:

    Elmgreen och Dragsets verk diskuterade jag med Sigrid Sandström för några månader sen och jag tycker att verket blev betydligt sämre då de återställde allting efter vandaliseringen och ”rånet”, hade funkat bättre om den hade fortsatt vara ”rånad”….

    I företagets namn kolla: http://www.tonandgainer.com !! sidan är fullständig i slutet av denna vecka!

    Klas

  6. Fredrik skriver:

    Pradabutiken ser mycket dataanimerad ut. Det ser ut som om den är inklippt i en fotografisk bild.

  7. Lars skriver:

    Fredrik, det är knappast fallet att butiken skulle vara virtuell. Händelsen är väl dokumenterad, det var bl a en större invigning. Och graffiti finns på väggarna. Vill du se mer sök med Prada och namnet på någon av konstnärerna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.