Konstteori
En osannolik historia: konsten 1975-2005
- av Lars Vilks

Inledning
 
Avdelning 3: en ny syn på konsten 1985-1993
- Paradigmskifte
- Whitneybiennaler, Neo-Geo och Neoconceptualism
- Europa
- Att något händer: Venedig 1984 och 1986
- Skulptur och offentlig skulptur, ca 1987-89
- Superstjärnor
- Y(oung)B(ritish)A(rtists)
- Mot social kritik
- Världen utanför konsten
 
 
Avdelning 1: Konstens uppkomst
 
Avdelning 2: in i det postmoderna 1975-85
 
Avdelning 4: socialkritiken 1993-
line
 
Avdelning 3: en ny syn på konsten 1985-1993

Europa
Det dröjde inte länge förrän den postmoderna dominansen också slog genom i Europa. Nyexpressionismen hade skapat en våg av optimistiskt måleri. De konceptuella traditionerna levde visserligen kvar men klart i skymundan av måleriet som från Italien och Tyskland spridit sig till de flesta länder. I Europa fanns inte heller något sammanhållet och starkt teoretiskt läger motsvarande October i USA.

Det är föga överraskande att konstatera att USA-inflytandet var styrande i Europa. Vad som presterades i form av det nya måleriet var legitimerat genom New Image och dess föregångare. I Europa investerades betydligt mer tilltro till nyexpressionismen än motsvarande i USA. När det postmoderna framträdde i USA i egen dominans kring 1986 blev effekterna betydligt större under de följande åren i Europa än i ursprungslandet. I USA fanns redan en begynnande utmattning genom den diskussion som förts under mer än ett halvt decennium. Tidsförskjutningen mellan samtidskonstens moderland och dess europeiska kolonier var sålunda betydande ännu mot slutet av 80-talet. Men det var förmodligen också slutet på den mekanismen. Informationssamhället skulle göra världen mindre, snabbare och långt mera enhetlig.

Den europeiska konstvärlden var naturligtvis inte omedveten om sin underordnade roll. Det amerikanska inflytandet värderades genom den antagonism som ständigt kunde utvecklas mellan USA och Europa. I Documenta 7, 1982 fanns Julian Schnabel inte med, förmodligen på grund av att han sågs som alltför lättviktig och kommersiell, medan David Salle kom med - han kunde betraktas som mer sofistikerad. I den nästa upplagan Documenta 8, 1987 kom inte neo-geo/nykonceptualisterna med. Temat för den utställningen var Art och Design och inkorporerade arkitekter och designers. Det som idag framstår som de mera väsentliga händelserna på konstens arena fick ingen direkt uppmärksamhet på documentascenen. De stora åren för den postmoderna konsten skulle falla mellan två Documenta, mellan 1987 och 1992. Europa låg klart efter USA.



   Nästa sida