3229: En helt vanlig dag

Jodå, det kommer att pågå länge än. En stor nyhet idag. Översättaren fick hoppa av efter sedvanlig kritik. En vit översätter inte en svart. Omvänt går det bra. Faran med den här cirkusen är att man inte uppnår den normalitet man eftersträvar utan i stället åstadkommer lite snarstucken exotisk stämning. (SVT)

Regissören och konstnären Steve McQueen är välkänd i konstvärlden men har också gjort en storartad karriär i filmvärlden. En ovanlig företeelse att uppnå en balans mellan två konstvärldar. Vilket är han mest? Troligen filmare eftersom senare delen av hans karriär har gått den vägen. Jag minns väl hans tidiga kortfilmer med konsttypiska minimalistiska drag. T ex Western Deep från 2002 som skildrar ett besök i en afrikansk gruva. Nedfärden med hiss i gruvan i totalt mörker, men med ljud, visades i realtid. Publiken i videorummet fick vänta länge innan det hände något mer. Sådana filmer passar i konsten men inte som bredare publikmagneter. Redan nu kan man se hans omtalade långa serie Small Axe på SVT. Välgjort, korrekt, underhållande, nyanserat.

Vem skall måla Trump? Den mediala saknaden efter Trump är stor men han är inte helt borta. Vi har ju den här ”Trump kommer tillbaka”. Men alltså också detta med porträttet. Ironin och föraktet är lite för smörigt. Konstnärer skall hålla distansen. Och se vilken nedlåtande beskrivning av Odd Nerdrum som levereras bland de tillfrågade (Artnet).

Det här inlägget postades i Böcker, film, konstteori, om utställningar m m, politik. Bokmärk permalänken.

4 svar på 3229: En helt vanlig dag

  1. Ingvar Sandborg skriver:

    Förlaget tänker gå en annan väg sen de nåtts av ”nya insikter”, dvs drabbats av den vänsterfascistiska banaliteten. Det enda som händer är att den som skulle översättas förminskas av sitt entourage, hon blir nu betraktad som en exotisk koltrast.

  2. Siren Önce skriver:

    Hej Lars,
    Kallar du dig konstnär? Då vet du inte vad en riktig konstnär är. Jag rekommenderar dig att kolla lite i konstböcker. Jag läste någonstans att du är doktor i Konsthistoria. Så genom att vara plugghäst och memorera massor av årtal och diverse saker blev du tydligen nån gång doktor i konsthistoria. Men du blir aldrig en konstnär. Du utnyttjar alla medel för att göra dig ett namn. Hjälper inte. Du kommer aldrig ihågkommas som en stor konstnär. Du gömmer dig bakom yttrandefriheten och kastar ur dig skit. Inte ens det hjälper och gör dig till en stor konstnär.

  3. Lars Vilks skriver:

    Du är inte helt insatt i konstteori. Det är väldigt lätt att bli konstnär. I stort sett krävs det inte mer än att kalla sig för en sådan. Om man sedan är bra eller dålig blir publikens smak. Men en intressant regel är att när en konstnär får utdömande kritik börjar det luta att något stort är på gång.

  4. Yosip skriver:

    Att: Lars

    Minns du några av alla de årtalen du pluggade in en gång i tiden eller är det sånt man glömmer under resans gång? Själv har jag lärt mig en väldigt massa årtal under årens lopp och de flesta sitter nog fortfarande. T ex minns jag årtalet 1951 väldigt klart men inte någon specifik händelse kopplad till det.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.