2527: Provokation och expansion

Provokationer präglar konsten men alla provokationer är inte lika lyckade. Vår tid med sitt intensiva nyhetsflöde kräver ständiga provokationer och konsten får försöka följa med. Den gör också det och i konstens nyhetsbevakning är de vanliga. Visserligen med begränsad räckvidd och med fyrverkeripjäsens potential. Det är väl så man får se Emma Sulkowicz senaste performance. Hon gjorde sig känd som kvinnan som drog runt med en madrass. Hon lägger sig i den alldeles aktuella fåran och i MoMA ställer upp sig klädd i asterisker framför en bild av Chuck Close (han har använt grovt språk mot några av sina modeller och har hamnat i lägervall). Därefter är det Picassos tur. Det sexistiskt patriarkaliska samhället är naturligtvis skakat i grunden och dess tecken är asterisken. En asterisk på konstnärens namn på museiskylten och det är väldigt illa. Men inflationens tid är nära. (Artnet)

Jag nämnde häromdagen Tomas Björks bok om Julius Kronberg. Björk avvisar givetvis den linjära konstutvecklingen, alltså att konsten skulle utvecklas i en bestämd riktning, mot det bättre. Under modernismens tidevarv var en sådan synpunkt någorlunda vanlig eftersom man ständigt såg nya och gentemot de gamla, överskridande former. De äldre blev historiska, de nya levde en kort tid för att sedan samma väg osv. Men även om man inser omöjligheten i ett sådant drama kommer man ifrån att konsten har en i det stora hela linjär utveckling. Genom överskridandet blir det möjligt att göra vissa projekt och verk. När dessa har erövrats har någonting tillkommit som kan återanvändas. Readymaden var en gång helt otänkbar. Idag är den självklar, liksom att konst kan vara installationer, film, text, dokument, handlingar, musik, ljud, ja vad som helst. Det är också möjligt att ta upp ämnen som tidigare var förbjudna. Men innehållet är inte så enkelt att hantera eftersom varje tid bjuder på sina fördomar som inte är desamma som tidigare. Det är det vi stöter när vi ser alla som blir kränkta av äldre verk och beteenden som tidigare inte väckte samma uppmärksamhet. Andra företeelser som onekligen har utvecklats är synen på kvinnliga konstnärer eller konstnärer från andra delar av världen än den västerländska.

Den genuina provokationen är emellertid svår att se idag eftersom konsten inte förmår att utmana makten, vare sig inom eller utom konsten. Ingen anledning till större oro, genuina provokationer är sällsynta och kan inte serveras på veckobasis i nyhetsflödet.

Det här inlägget postades i konstteori, om utställningar m m. Bokmärk permalänken.

57 kommentarer till 2527: Provokation och expansion

  1. minnesdagen skriver:

    Denna agenda är nonsens. Med tanke på alla krig och massakrer, är det du räknar upp, en droppe i havet.

  2. mohammad skriver:

    Tungt argumenterat Minnesdagen!

    Von Graven bygger som vanligt halmgubbar i sitt meningslösa hat mot Islam men skjuter sig själv i foten genom sin jämförelse mellan Israel och Nazi-Tyskland.

    Bra…!

  3. sl skriver:

    Slaget vid Khaybar 628.

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Muhammed#Judarna_f%C3%B6rdrivs

    Muhammed presenterade sin religion som judarnas religion; vad han hittat på i sin grotta var en fortsättning, förbättring, fördjupning och den slutgiltiga versionen av judarnas religion. Det är därför Abraham och Jesus ingår i Islam. När judarna inte gick med på “förbättringarna” av sin då redan 1500 år gamla religion, fördrevs de från Medina eller mördades. Beteendet, moralen och rättsuppfattningen går tillbaka till islams grundande, och islams faktiska innehåll.

    Muslimer presenterar ofta saken så att kristna och judar levat i fred med islam, och det har stämt periodvis, ända tills det behövdes en syndabock och blev dags för pogrom. Den historiskt underordnade, moraliskt tveksamma, idemässigt kopierande och med svärdet spridda arabiska imperialistiska lågbudgetreligionen islam insisterar på att vara allas herre, det är the bottom line. Det är därför vi har problem. Islam tillstyrker mord på hädare och halshugger i stor skala historiskt sett. Vår egen religion har använts på samma sätt sen den kom till makten, men har en helt annan grundhistoria alla känner till, och framförallt är den vår. Vi är fria att strunta i vår religion, och blir inte förföljda.

    Vad har nu nazismen med saken att göra? Ingenting annat än att stormuftin av Jerusalem och Hitler möttes, dryftade “judeproblem” och gemensamma åtgärder. Hitler lovade antagligen att åtgärda mellanösterns judar så fort han slängt ut britterna i sin koloniala konstruktion. Hitler och nazismen förlorade, islam är kvar, men ockuperar inte längre Israel. Det tusenåriga riket blev femton år och förlorade en massa territorium i öst efter ett krig Hitler startade för att skaffa lebensraum.

    Vad beträffar gynnad status för judar under islam, så är det en ytterst relativ fråga, beroende på ur vems synpunkt man ser det. Om man tjänstgör åt en muslimsk härskare, och som tack för det får behålla livhanken och erhåller skattelättnader under uppbyggnadsfasen, för att sen rånmördas när man levererat, så kan det kallas “gynnad” ur en muslimsk historieskrivande härskares synvinkel. Ett antal franska och brittiska kungar släppte in små kontingenter judar för att låna kapital till krigföringen, när det var dags för återbetalningen mördades och fördrevs judarna. Behändigt. Det var runt 1000-talet. Ferdinand och Isabella återerövrade Spanien från islam, och drev igenom katolicismen med våld, fördrev muslimer och judar. Konstantinopels erövrare lockade tillbaka judarna efter erövrandet, han behövde köpmän och räknenissar. Anatoliens historia är fylld av muslimska pogromer mot kristna och judar, där folkmordet på armenier är mest känt. Anatolien är namnet på landet turkarna erövrade, Konstantinopel namnet på staden.

    Vi har motsvarande lilla västanfläkt i Sverige; Löfven hälsar välkommen, delar ut våra pengar, lokalt blir flyktingboendet nerbränt.

  4. Från Graven skriver:

    Som sagt

  5. Ludvig K skriver:

    Lägg till att Sions vise protokoll sedan länge är obligatorisk kurslitteratur i många av Mellanösterns grundskolor.

  6. sl skriver:

    De muslimska barnen dresseras i judehat, men det är nog sen judarna återtagit sitt land på inflyttade arabers bekostnad. Det finns flera skäl till att totalförbjuda muslimska skolor, men det grundläggande är förstås att de muslimska barnen inte assimileras.

    Framgångsrik invandring stavas assimiliering, de invandrades barn omprogrammeras till den värdegrund som landet det flyttat till omfamnar. Dvs befrias från judehat, lär sig äta fläsk och blodpudding, sjunga halleluja, dansa runt majstång, fredagsmysa, rösta i mello, ge julklappar och misslyckas med Explorer och starköl lite grann. Och inte gifta sig med 40åriga kusiner, eller får underlivet avsiktligt förstört. Sverige ska inte ha mångkultur, Sverige ska ha svennekultur med inslag av kebab och vitlök. Syrien och Libanon har mångkultur, det är ett annat namn för inbördeskrig.

    Att staten beskattar oss och använder pengarna till utbildning av femtekolonnare är sjukt.

  7. Krister skriver:

    Är detta verkligen sant Ludvig K? I så fall är det ju förskräckligt.

    Har du något belägg för det?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *