Min resa gick till Venedigbiennalen. Väl värd att se eftersom den har lite av varje att bjuda på. Jag skall återkomma till den, idag nöjer jag mig med att presentera vad som blev det stora dragplåstret under pressvisningen: Den tyska paviljongen med installationer och performance av Anne Imhof, Faust. Kön som bildades var särdeles lång, så lång att den inte gick att fotografera. Imhof (2.029)är givetvis en mycket stark kandidat för att kamma hem ett guldlejon. Hon är sålunda en snabbt stigande stjärna på konsthimmeln.
Jovars, ur min synpunkt var det väl ett hyggligt inslag ehuru lite väl bombastiskt och strängt seriöst. En närmare beskrivning kan man finna på artnet.
För övrigt har jag uttalat mig om biennalen i Expressen.
”The whole thing looked like remnants from a scene straight out of the cult Berlin film Christiane F gone S&M.” (artnet)
Filmen hadde stor innvirkning på meg i en sårbar alder og fikk anekdotisk mange til å prøve heroin.
Overskridelse oppnådd.