2363: Å jen gång å jen gang till

Ihärdighet kan löna sig men det är en osäker strategi. Förre statsministern Fredrik Reinfeldt håller fast vid att invandringen är lönsam (Aftonbladet). Det förefaller som om underlaget för sådana påståenden på senare tid har flytt sin kos. Men Reinfeldt är ihärdig och fortsätter den gamla linjen med hänvisningar till någon ospecificerad forskning. Glädjedödaren Tino Sandaji har naturligtvis förbistrat förre statsministerns optimistiska kalkyler (FB). Helt ensam om förhoppningsfulla konstruktioner är dock inte Reinfeldt. Petter Larsson serverar (SDS) en som han menar succé i ämnet ”det går bra för invandrarna”. Även den får en stram behandling av Sanandaji.

Man skulle tycka att det är dags att bestämma sig för hur sakläget faktiskt ser ut. Nu har vi fått ordningen att Sanandaji gång efter annan får rycka ut och motbevisa diverse utsläpp i en fråga som inte borde vara kontroversiell. Det är ju ändå så att om något skall åtgärdas krävs först en beskrivning av hur det verkligen ser ut.

(Dagens rubrik är ett citat från Zorn snapsvisa)

Det här inlägget postades i Samtidskonst. Bokmärk permalänken.

38 svar på 2363: Å jen gång å jen gang till

  1. Bo Strömberg skriver:

    Att ihärdigt vidhålla sin ståndpunkt även efter svidande nederlag, är en tveksam och riskabel strategi för försvar.

    Att se verkligheten och offentligt ångra sig, det är intelligentare.

    Jag tänker närmast på en historisk person som talade norska.

  2. CeDe skriver:

    Anna Helena Rudberg,

    Tack för ditt bidrag. Det kan ju inte sägas mycket bättre än som Alice uttryckte det,
    och ändå sägs det aldrig.

  3. Ulf skriver:

    Man får nog ta både Fredrik Reinfeldts och Tino Sandajis utspel med lite salt. Båda har av lite oklara skäl en vana att hårdra sina ståndpunkter.

  4. CeDe skriver:

    Reinfeldt har ståndpunkter, Sandajis håller sig till fakta. Det är en viss skillnad på det, Ulf.

  5. Ulf skriver:

    Båda har forskning som stödjer deras åsikter. Sanningen är ju att nationalekonomer och demografer är lite oense om hur vinsterna alternativt förlusterna med invandring till ett land som Sverige skall beräknas.

  6. mohammad skriver:

    ”Tittar man på den totala arbetslösheten är 21,6 procent av de utrikes födda arbetslösa, vilket kan jämföras med 4,2 procent av de inrikes födda.” skriver Alice Teodorescu.

    Tittar man dock på SCB/AKU:s officiella jämförbara statistik är 15,5 % av de utrikes födda arbetslösa och 5,1 % av de inrikes födda arbetslösa.

    Bla bla blalice Teodorescu…!

  7. CeDe skriver:

    Reinfeldt är civilekonom, inte helt i fas med en nationalekonom som Sandaji vilken har en helt annan kompetens för att kunna överblicka nämnda frågeställningar i dagens Sverige.
    Dessutom har Reinfeldt lite egenintresse för hur han läser av dessa data. Han är ju till viss del delaktig i utvecklingen.

  8. CeDe skriver:

    mohammad, du får först identifiera vad som menas med ”i arbete”. De utrikesfödda är till stor del anställda i skattefinansierade stödprojekt av olika slag.
    Så vad du säger är en sanning med mycket modifikation.

  9. Ulf skriver:

    Fredrik Reinfeldt bygger inte sina åsikter på egen forskning utan på rapporter och forskning från exempelvis Arbetsförmedlingen, Svenskt Näringsliv men även internationella studier.

    Tino Sandaji bygger sina åsikter på främst andra nationalekonomer som Ruist och Ekberg.
    Tino Sandaji har ju också ett visst egenintresse i debatten. Skulle forskningen bevisa att invandringen inte är det sänke för svensk ekonomi som Tino påstår så vore det ju ytterst pinsamt för honom och kanske även dödsstöten för hans forskarkarriär.

  10. CeDe skriver:

    Tino Sandaji är själv invandrare och det du säger är kvalificerat nonsens. Du utgår från din ideologi precis som Reinfeldt. Arbetsförmedlingen forskar inte i intäkter.
    Du har fel på alla punkter och är mest till din fördel om du kniper käft.

  11. Ulf skriver:

    Det var onekligen ett dräpande argument, Tino Sandaji har rätt bara för att han är invandrare. Om invandrare är så kloka så kan ju Sverige inte ta skada av invandringen, ju flera kloka invandrare desto bättre borde vara din paroll ”CeDe” 🙂

    Om du inte har bättre att komma med varför inte då själv knipa käft själv ”CeDe”. Så att du slipper att som nu framstå som en idiot!

  12. Molly skriver:

    Ulf: Du har gett dig in i att diskutera vetenskapsteori. Svårt Ulf. Och man är ingen idiot om han hänvisar till någon som är invandrare och därför har rätt i ett resonemang. Metoden att forska för att få fram önskat resultat är vanligt förekommande, framför allt i gamla Sovjetunionen. Man hävdade t.ex. att jämlikheten i lön mellan kvinnor och män var genomfört i Sovjet. Siffror och statistik skulle bevisa detta. Man visade att kvinnor hade samma lön som män på vissa statliga arbetsplatser. Men man räknade bara lönen, ingenting annat. I systemet räknades inte in allt arbete kvinnan gjorde i hemmet. Lagade all mat, skötte om barnen, stannade hemma om någon var sjuk. Allt detta arbete var oavlönat, alltså gratis. Därför var någon jämlikhet mellan könen inte alls införd i Sovjet.
    Sverige har också ägnat sig åt att beställa forskning med önskat resultat, från gamla Palmeregeringen. Minns ni Baj Bang, pappersindustrin i Vietnam som Sverige byggde upp. Det var ont om skog i landet att göra papper av. Man kalhögg skog för att få råmaterial och importerade massa från andra skogrika länder, Baj Bang-projektet såg ut som en misslyckad mycket dyr historia. Då skickade man ner några pålitliga svenska forskare som resulterade i en rapport där allt som hänt där prisades. Importerade kvinnliga kineser hölls inspärrade som arbetskraft till minimilön. Katastrofen skulle döljas för svenska folket. Forskaren blev professor efter rapporten. Om man inte är otroligt kritisk till all forskning så dyker det upp kirurger som opererar in plaststrupar, och regeringar som beställer rapporter, som förbjuder vissa rapporteringar, för att hålla folket ovetande.

  13. mohammad skriver:

    +1 Ulf…;))

  14. CeDe skriver:

    Ursäkta Molly, men jag kan inte se att jag i argument skulle ha påstått att Tino Sanandajis invandrarbakgrund skulle göra hans forskningsarbete mer tillförlitligt.
    Det är som vanligt sign Ulfs egna omskrivningar som han sedan drar slutsatser ur och belastar sin motdebattör med.

  15. Ulf skriver:

    Molly jämför forskningen och tillgången på information i det totalitära kommunistiska Vietnam med det öppna demokratiska Sverige. Det är ingen relevant jämförelse.

    För den som nu ändå tror att alla svenska forskare utom Tino Sandaji är korrumperade eller hotade av någon eller några okända makter så finns det ju även utländsk forskning som visar på att invandringen och då även flyktinginvandring är lönsam. Naturligtvis finns det även utländska forskare som kommer fram till motsatsen, forskningslägret är helt enkelt splittrat

  16. Jor-El skriver:

    Den som känner sig förvirrad kring olika källor och tolkning av dessa vad gäller invandringens välsignelse eller sänke för svensk ekonomi kan väl kontemplera över tillståndet i mindre och mer gripbara enheter. Som Malmö stad/kommun tex.
    Trots närheten till Köpenhamn, Lund och beläget i ett i övrigt tättbefolkat område med universitet, högskolor och välutbyggd infrastruktur lever staden i princip på socialbidrag från resten av Sverige. Några idéer om orsaker till detta?

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Kommunala_utjämningssystemet

  17. Lars Vilks skriver:

    Tino Sanandaji namnger ett antal svenska forskare som har kommit till liknande resultat som han själv. Att en del forskare presenterar glädjesiffror beror inte på att de skulle vara korrumperade eller hotade. I samhället finns en utbredd uppfattning om att negativa siffror kan bidra till främlingsfientlighet. Forskningsläget är knappast splittrat men man kan göra olika slags kalkyler t ex genom att välja lite olika tidsperioder eller se på invandring i stort. T ex är invandring från de nordiska grannländerna inte någon ekonomisk belastning.

  18. CeDe skriver:

    Reepalus dröm för 12 år sedan. Tyvärr slog den inte in.

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10485263.ab

  19. Molly skriver:

    Vilks net är en plats att säga sin åsikt och debattera våra skillnader. Vilks net ger inte plats för långa förklaringar. Då uppstår ”missförstånd”, tyvärr ofta med avsikt. Ett exempel är då Ulf och jag debatterade kulturskillnader, där ämnet var flickors skolgång. Jag hävdade att kvinnosynen var en långsam process att ändra, medan andra saker gick snabbare. Då svarade jag att ”försök att ändra på invandrarkvinnors klädvanor i Sverige”. Jag utgick från att Ulf förstod att jag hänvisade till de som kommit hit från länder med annan kvinnosyn. Ulf valde att definiera till ”alla kvinnor som invandrat till Sverige” vända på diskussionen och ”få rätt”. Gruppen ”alla kvinnor” är statistiskt större och blir en majoritet. De var klädda som svenskor. Ett ”missförstånd” som jag naturligtvis observerade. På så sätt kan man vinna debatter genom att missförstå forskningsfakta, och tolka det som skrivs så att det gynnar den egna åsikten. Felet tar jag på mig, då jag inte förlängde kommentaren med att definiera begreppet så tydligt att till och med Ulf hade förstått det.
    Därför är det viktigt för forskare och debattörer att definiera det som studeras, ifrågasätta forskningsmetoder, söka annan forskning som belyser motsättningar och genomskåda ”missförstånd”.

  20. Ulf skriver:

    Tino Sanandaji brukar väl främst hänvisa till Joakim Ruist och Jan Ekberg. Två erkänt mycket kompetenta nationalekonomer som främst studerat hur invandringen påverkat de offentliga finanserna genom skatteintäkter och konsumtion av de bidrag och tjänster som stat, landsting och kommuner tillhandahåller.
    Invandringens effekt på Sveriges demografiska utveckling är inget som Ruist och Ekberg tar upp i sin forskning.
    Utifrån dessa två forskare resultat generaliserar sedan Tino Sanandaji om invandringens negativa effekter på de svenska ekonomin på ett sätt som inte riktigt har stöd i Ruist och Ekbergs forskning. Att exempelvis invandringen har en gynnsam effekt på den svenska demografin vill inte Tino Sanandaji kännas vid. Det är onekligen en svaghet i hans resonemang.

    Nationalekonomen Stefan Fölster försöker lägga in fler variabler på invandringens kostnader och vinster än bara hur de offentliga utgifterna påverkas av invandringen. Som exempelvis invandringens gynnsamma effekt på den svenska demografin.

    Tillsammans med Maria Eriksson diskuterar han invandringens effekt på hela samhället i rapporten ”Invandringens konsekvenser
    för ekonomisk tillväxt”. Mycket intressant läsning som finns att läsa på nätet.

    Främlingsfientligheten är ingen rationell ideologi som påverkas av forskningsresultat. I Finland fick ett parti som Sannfinländarna nästan 20 procent av rösterna i riksdagsvalet 2011 genom att peka ut svensktalande finländare i allmänhet och ålänningar i synnerhet som skyldiga till allt som är dåligt i Finland. Hade vi inte haft invandrarna att hacka på så hade vi fått hitta en annan grupp som arbetslösa eller socialbidragstagare att peka ut som ”skyldiga”.

  21. Från Graven skriver:

    Men nu var frågan inte om demografiska vinsters vara eller icke vara, men ekonomiska! Det är ju ”de framtida pensionerna” som är politikernas huvudargument inte påspädning av genpolen.

    Jag noterar även att vare sig Rust, Ekberg eller Lindbäck höjt sina stämmor för att påtala att Tino Sanadaji misstolkat deras analyser.

  22. Ulf skriver:

    Demografin påverkar ekonomin, därom är alla nationalekonomer och demografer ense. Frågan är hur mycket betyder det för Sveriges ekonomi att den arbetsföra delen av befolkningen på grund av invandringen inte minskar som i exempelvis Japan och Finland.

  23. Från Graven skriver:

    Javisst påverkar demografin ekonomin!

    Och just nu verkar Lindbeck, Ruist och Ekberg, sammanfattat av Sanandaji, dra slutsatsen att denna påverkan av demografin är negativ.

  24. CeDe skriver:

    Om ditt resonemang stämmer varför är då Malmö konkursmässigt och andra kommuner med hög invandring går på knäna och behöver ekonomiskt stöd från kommuner med stabilare etnicitet.

  25. Ulf skriver:

    Förklara gärna närmare hur du kommer till det resultatet ”Från Graven”. Vad jag läst av det som Ekberg och Ruist skrivit så tar de inte upp hur invandringen påverkar vårt lands demografi, den frågan ligger inte inom deras forskningsområde. Du kanske har en länk?

  26. Från Graven skriver:

    Ja, de som påstår att förändringen av demografin har en postiv effekt på Sveriges ekonomi får ju i så fall visa det – med siffror!

    Det verkar vara detta som frustrerar Sanandaji; att det levereras påståenden om demografiförändringens positiva effekter men utan klara referenser till observerbara (och/eller de facto observerade) ekonomiska orsak-verkan-samband .

    Reinfeld gav ju inga i sin bok, enligt Sanandaji.

    Malmö går ju med brakförluster och det talas om ordentliga skattehöjningar. Regeringen talar om massiva budgetunderskott och behovet av att spara in ordentligt (se de läckta promemoriorna tidigare i höst).

    Ingen ifrågasätter väl att demografin påverkar ekonomin, men hur får migrationsförespråkarna till det att det är en positiv påverkan – annat än i fromma förhoppningar och politiskt korrekta besvärjelser!?

  27. Från Graven skriver:

    Ulf

    Vilket resultat menar du?

    Jag kan inte se att jag påstått att Ruist och Ekberg tar upp hur invandringen påverkar vårt lands demografi. Du kanske menar någonting annat?

  28. CeDe skriver:

    Malmö har på fyrtio år gått från välmående arbetarstad till en av landets fattigaste kommuner. Skyhög arbetslöshet. Stor invandring. Växande klyftor. Social oro.
    ”Staden är en tryckkokare”, säger professor Tapio Salmonen.
    På många sätt är Malmös kris hela Sveriges – fast värre.

  29. Jor-El skriver:

    Det är väl uppenbart att invandring kan vara både ekonomiskt gynnsamt och allmänt utvecklande för ett samhälle under vissa förutsättningar.
    Högutbildade med stor anpassningsförmåga till gällande konsensus i grundläggande kulturuttryck i nya landet är ju såklart ett stort katsching i den nationella kassakistan. Utbildning betald för annorstädes, avkastning av densamma här.

    En gång i tiden var det även gynnsamt att importera en del befolkning till enklare arbeten i Sverige, när sådana fortfarande fanns i större utsträckning.
    Man fyllde då nödvändiga positioner i samhället som ursprungsbefolkningen inte var så attraherad av, och det fanns då också bostäder att erbjuda.

    Men att som Sverige i modern tid öppna dörren på vid gavel för en stor andel lågutbildade människor från Mellanöstern, Centralasien och Nordafrika med låg kompatibilitet med svensk kultur och slussa in dom i redan överbelastade bidragssystem, bostadmarknader och utanförskapsområden och kalla det för en ekonomisk vinst, ja den sagan tog väl slut för ganska exakt ett år sedan.

    Och Fredrik Reinfeldt diskvalificerade sig själv ganska kraftigt på området efter hans vid detta laget legendariska flygtur häromåret, med efterföljande analys:
    http://www.svd.se/reinfeldt-fler-flyktingar-far-plats

  30. Per skriver:

    Lägg märke till att Ulf inte har kommenterat det ekonomiska läget i Malmö.
    Han tar aldrig debatten i dess kärna, utan glider undan och ”debatterar” det han själv regisserar.

  31. Ulf skriver:

    ”Från Graven” skrev så här: ”Och just nu verkar Lindbeck, Ruist och Ekberg, sammanfattat av Sanandaji, dra slutsatsen att denna påverkan av demografin är negativ.”
    Du ”Från Graven” menar alltså att de båda ekonomerna tagit upp hur invandringen påverkat vår demografi. Vore kul med en länk.

  32. Per skriver:

    Ulf kommenterar inte heller det viktiga påpekandet att många av mena-invandrarna är ”sysselsatta” snarare än produktiva i nationalekonomisk bemärkelse. Hur hög är arbetslösheten om dessa sysselsatta definieras som arbetslösa? Har Tino S. eller någon annan försökt uppsatta detta antal improduktivt sysselsatta?

  33. Ulf skriver:

    Jag ser gärna att ”CeDe” och kanske även Per ger sin syn på Malmös ekonomi och sedan gör en analys av som ligger bakom stadens ekonomiska bekymmer.

    Sedan kan jag själv komma med några anspråkslösa funderingar.

  34. Ulf skriver:

    Vilka källor har du Per för ditt påstående om sysselsättningsgraden bland invandrare från MENA och hur definierar de källorna ”sysselsättning”. Enkelt uttryckt, vilka slags aktiviteter ägnar sig en ”sysselsatt” person åt Per?

  35. Från Graven skriver:

    Ulf

    Jag är fortfarande inte säker på att jag förstår. Menar du att det finns någonting implicit i mitt påstående som leder till den slutsatsen?

    (det kanske det gör, men jag vet inte säkert vad du menar).

    Det skulle hjälpa om du förtydligar med ”resultat”, då kanske jag förstår bättre vad det är jag skall länka till.

  36. Från Graven skriver:

    *förtydligar vad du menar med ”resultat”

  37. CeDe skriver:

    Vi låter de entusiastiska ansvariga komma till tals, Ulf.

    De egna funderingarna kan vi lämna därhän.

    Men resultatet kan alla beskåda.

    http://www.sydsvenskan.se/2016-06-26/sa-blev-malmo-fattigast-i-sverige

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.