2318: Diverse ingångar till konsten

På min lott har fallit att stå upp för yttrandefriheten, ett ämne vars popularitet fortfarande håller i sig efter ett antal år med toppnoteringar. Igår fick jag säga några ord om detta fenomen i P1. Som en ouvertyr till Sommarpratarna. Inga märkvärdigheter, till det var mitt inslag (som ingår i en serie) alltför kort.

Den offentliga konsten i Sverige är överväldigande och varje år tillkommer mängder av mer eller mindre intressanta gestaltningar. Alls inte att förakta, se här några exempel hos Statens Konstråd. Men det är ofrånkomligen så att den offentliga konsten praktiskt taget alltid är godkänd enligt etablissemangets alla gällande normer och värdegrunder. Därför blir resultatet, ehuru fyndigt och tilltalande, en stillsam historia. Eftersom dagens konst mer än gärna lutar sig mot det politiska har även detta en potential i den offentliga konsten. Ett intressant exempel är Runo Lagomarsinos Europa i Göteborgs hamn. Lagomarsino är ett av Sveriges främsta namn i internationella sammanhang med ranking 808.

Nå, Lagomarsino har gestaltat ID-porten i Göteborg, alltså en terminal där all gods- och containertrafik kontrolleras. Det är lätt att ana att här finns ett aktuellt ämne lätt åtkomligt. Konstnären har också gjort vad man kan förvänta sig och utvecklat en postkolonial kritik av upplysningssamhället och den patriarkaliska ordningen. Lagomarsinos gestaltningar brukar vara estetiskt känsliga. Inte heller är det särskilt lätt att fatta poängerna i hans verk. Men det som jag finner problematiskt är att när man väl har fått nyckeln, ty en sådan finns alltid, är tolkningen fatalt entydig. Fredrik Svensk har skrivit om projektet på Kunstkritikk. Svensk berättar att han frågat om verket föranlett några kommentarer från lastbilschaufförer och andra brukare men något sådant hade man inte märkt (visst, konst av den här dimensionen är ändå avsedd för konstvärlden). Svensk jämför Lagomarsino med den österrikiske arkitekten Adolf Loos (1870-1933) och får därvid tillfälle att avfyra en rasistsalut eftersom Loos (som är berömd för sin kritik av byggnaders ornamentik och föregångare till funktionalismen) hyste åsikten att den moderne västerländske mannens kultur var överlägsen alla andra.
Svensk undrar vidare om några privatpersoner kommer den här vägen och får veta ”att det varje sommar kommer irländare med husvagnar för att arbeta på vägbyggen i Sverige.” Onekligen en intressant sidolinje i recensionen som öppnar frågan ”Är det där de kommer in?” Ty irländska asfaltsläggare har inte det bästa rykte. Det är nog inte bara fråga om orättfärdig diskriminering eftersom inte ens ETC kan blunda för problemet.

Det här inlägget postades i om utställningar m m, yttrandefrihet. Bokmärk permalänken.

162 svar på 2318: Diverse ingångar till konsten

  1. Adam skriver:

    Per

    Jag är skeptisk till din sammanfattning av Karl Marx. Marx talade om annat än kapitalism, förtryckt arbetarklass osv. Egentligen räcker det som exempel med att citera Marx – så ofta citerade – demoniserande idéer om judendomen:

    What is the secular basis of Judaism? Practical need, self-interest. What is the worldly religion of the Jew? Huckstering. What is his worldly God? Money.

    The Jew has emancipated himself in a Jewish manner, not only because he has acquired financial power, but also because, through him and also apart from him, money has become a world power and the practical Jewish spirit has become the practical spirit of the Christian nations. The Jews have emancipated themselves insofar as the Christians have become Jews.
    https://en.m.wikipedia.org/wiki/On_the_Jewish_Question

    Men jag är även mot din framställning av Marx av en annan anledning. Detta att ”förklara Marx” är en så svår sak, just för att Marx under hela sitt intellektuella liv utvecklades, tog in nya intryck, reviderade gamla uppfattningar. Marx var aldrig en filosof som byggde ett enda stort vattentätt filosofiskt system. Istället var hans tidiga skrifter i Tyskland präglade av en vänsterläsning av Hegels filosofi, hans mellanperiod i Paris färgad av franska utopiska socialister, och hans sena period i London influerad av brittiska nationalekonomer och Charles Darwins evolutionsteori. Jag tror det är bakgrunden till att både totalitära ledare som Stalin och Mao, men även frihetsivrare som Gramsci och Sartre tog starka intryck av Marx.

  2. CeDe skriver:

    Där föll också den sista försvararen av Ulfs utsagor.

  3. Adam skriver:

    CeDe

    Ulfs kritik av Englands agerande i Indien, och Belgiens i Kongo, är mkt relevant, lika relevant är hans redogörelse av hur västerländsk samhällskritiska element stått för en samhällsomvandling allt sedan 1945; upphävande av Jim Crow-lagar, verka för kvinnors fri- och rättigheter, detsamma för homosexuella m.m. Förstår jag Ulf rätt menar han konservativa i västvärlden inte kan ta heder för dessa landvinningar, utan endast socialister och liberaler kan göra det. När nu konservatismen i våra dagar vill stå upp för västvärldens ideal (mot t ex muslimska ideal) så bansunerar de ut samma ideal som de förr försökte bekämpa.

    Men att mer eller mindre svartmåla Europas idéhistoria 1800-1945 är ett tanklöst förfarande. Då känner man inte till hur mångbottnad den var.

  4. CeDe skriver:

    ”då var då och nu är nu”, som i Ivar Arpis skarpa analys om fotbytet gällande tiggeriförbud.

    http://www.svd.se/verkligheten-hann-ifatt-shekarabi/i/senaste

  5. Per skriver:

    Adam

    Jag har inte påstått att jag kan överblicka och samnanfatta hans verk etc. Never. Jag har knappt läst honom utan bara om honom i stort sett. Och min ev. beundran gäller inte att han skulle varit en särskilt moraliskt högtstående person etc., utan just hans enorma arbetsinsats och ambition att försöka förstå den framväxande moderna ”kapitalismens logik” under industrialismen osv. Och hur denna nya ”rationella och krassa” ekonomi påverkar sociala förhållanden och mänskliga relationer som alltmer börjar få varuytbyteskaraktär typ. Dessa analyser har nog mkt profetiskt över sig när man ser på vår tids genomkommersialiserade samhälle. Jag kommer att tänka på Andy Warhol inom konsten och hans fashination för kapitalismen, reklamens estetik, pengars roll i våravliv etc
    Sedan har jag bara hävdat gentemot Ulfs kulturrelativistiska teser det självklara att (Väst)europa under flera hundra år varit den ledande regionen kulturellt och vetenskapligt, ekonomiskt och samhällsbyggnadsmässigt, oavsett de övergrepp som skett av diverse kungar och militärmakter. Västeuropas samhällsbyggnadsmodell är, som Lars Vilks även konstaterar ovan, det som gäller för hela världen i stort sett, med olika modifikationer, bortsett då från islamismens försök att konfrontera den globala moderniteten, som alltså har sitt ursprung i och utvecklats mest högtstående kulturellt i Västeuropa. Det finns ju självklart ingen region eller kontinent som har uppnått samma proggressiva modernitetsnivå. Därför sågar jag kulrrelativismen som paradigm och ideologi!

  6. Ulf skriver:

    Signaturen Per påstår att kvinnofrigörelsen är på tillbakagång utan att ge några exempel.
    Med tanke på att kvinnorna i världen aldrig haft sådana möjligheter till karriärmöjligheter, bra löner och sexuell frihet är det ett magstarkt påstående.

    Vidare så Per att det sekulära samhället är på reträtt. Även det är ett lite märkligt påstående med tanke på att katoliker fram till femtiotalet var förbjudna att arbeta som läkare i Sverige och att stat och kyrka numera skiljts åt.
    Det skulle vara intressant att få reda på när Per anser att det sekulära samhällets guldålder inföll i Sverige?

    Toleransen gentemot muslimerna i vårt samhälle hänger samman med toleransen gentemot andra grupper i samhället.
    Det är typiskt att ett parti som Sverigedemokraterna som onekligen är det parti som varnar mest av alla riksdagspartier för islamiseringen i Sverige också vill försämra svenska kvinnors rätt till abort, anser att transsexuella skall tvångssteriliseras och vill göra det omöjligt för religösa judar att leva i Sverige.

    Vill vi leva i ett demokratiskt sekulärt samhälle där kvinnor , sexuella och etniska minoriteter kan leva fritt och så måste vi ta upp kampen mot både salafister och främlingsfientliga grupperingar men det ska naturligtvis ske på ett demokratiskt sätt genom debatt och opinionsbildning.

  7. CeDe skriver:

    Nog får man väl tycka att kvinnofrigörelsen är på tillbakagång om inte annat så i vattnen
    Fler och fler badstränder på den franska Rivieran där inte för så länge sedan kvinnorna solade och badade topless börjar nu visa upp en annan sida. Kvinnor i burkinis försöker att vrida klockan tillbaka, men visst motstånd får de.

  8. Ulf skriver:

    Vad är problemet med burkini?

  9. CeDe skriver:

    Tillbakagång till när kvinnorna badade med i stort sätt kläderna på för att inte visa sin hud i offentligheten.

  10. Per skriver:

    CeDe
    Ja det var ju sådana och liknande tendens jag avsåg. Först drabbades väl kvinnor med invandrarbakgrund i miljonprogrammet, där islalistiska ordningsmän framträder allt mer. Men numera börjar det oå spilla över på etniskt svenska kvinnor, vars rörelsefrihet och trygghet/säkerhet naggas i kanten. Även dessa börjar nu oå få synpunkter på hur de bör klä sig i offentlig miljö t.ex.

    Ulf
    Guldåldern för sekularismen kanske inföll på ca 1990-talet, innan massinvandringen från menaländer hade tagit fart på allvar. Flera och ofta motsatta tendenser pågår ju i ett dymamiskt samhälle samtidigt/parallellt. Därför är det svårt att utröna samlade (netto)effekter av dessa sociala rörelser.
    SDs socialkonservatism är problemstisk, men din redogörelse för dess omfattning och djup är felaktig/missvisande.
    Salafister etc. lönar det sig inte att debattera med. Dessa bör utvisas ur landet på lite sikt! Det är väl på gång både i England, Franrike och Tyskland?

  11. CeDe skriver:

    Burkini är dessutom lite missvisande då det hänsyftar till bikini som ju är ett tvådelat plagg. Badburk vore relevantare.

  12. Från Graven skriver:

    Vad är det som är bra med en burkini?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.