Ej dröjde det länge förrän olyckskorparna begynte kraxa. Och tog tillfället i akt att inleda en ny operation: Nimis nedgång och fall.
Jag är tämligen avskuren från världen. Nimis kan ju då förfalla. Räddningschefen i Höganäs (HD) oroar sig över besökarnas säkerhet: Ja, det gör det. Så länge det inte underhålls. Det lär braka ihop till slut, men hur lång tid tar det”.
En möjlighet att få ett närmare svar på detta kunde vara att fråga konstnären själv. Jag får då passa på att avge följande statement. Vår (jag avser nationen Ladonien) beredskap är god.
Under det senare halvåret av 2014 befann jag mig i ett läge att gå genom hela skulpturen. Den har alltså goda förutsättningar att klara sig ett bra stycke tid framöver. Emellertid dyker det alltid upp småsaker som bör åtgärdas, knappast något som utgör risk men som är irriterande för en perfektionist. Jag tror detta skall kunna ordna sig ”with a little help from my friends”.
En annan intressant konstnyhet. Konstnären Markus Andersson vann i hovrätten. Det handlar om hans målning efter ett foto av Christer Pettersson. Fotografen Jonas Lemberg menar att Andersson har gjort intrång på hans upphovsrätt. Tingsrätten hade tidigare gett Lemberg rätt, men hovrätten ändrade domen. Motiveringen är att Petterssons ansiktsuttryck som domstolen finner annorlunda än fotots, tillräckligt för att utgöra ett självständigt verk.
slutsatsen, tillsammans med Taube-fallet, blir att reproduktion i andra tekniker än originalet aldrig kan vara exemplarframställning.
Skall man tolka det reciprokt borde därmed fotografiska reproduktioner av målningar ej heller vara intrång. Men så enkel är nu inte svensk immaterialrättslig rättspraxis.
Jag förmodar att somliga var irriterade detta:
Markus och ’sabotören’ Dorinel Marc på Moderna museet.
http://www.andersson-markus.se/moderna.html
http://www.modernamuseet.se/sv/Stockholm/Utstallningar/2006/Modernautstallningen-2006/Medverkande-konstnarer/Konstnarerna/Dorinel-Marc/
Dorinel Marc:
”en intelligent haverist som medvetet saboterar konstvärldens osynliga regler.”
http://www.sydsvenskan.se/kultur–nojen/sabotorens-aterkomst/
Hoppas att Ladoniens beredskap för Nimis är just god.
Skulle den förändras tycker jag att någon form av stödorganisation i grannlandet Sverige bör upprättas för projektets bevarande.
Åsa Lindeborg: ”Jag gillar inte Lars Vilks rondellhundar, men nu finns de här och då är uppgiften att försvara dem. Så ser yttrandefrihetens villkor ut”
Börjar hon med – sen hoppar hon som vanligt på allt och alla.
http://www.aftonbladet.se/kultur/kronikorer/linderborg/article20329013.ab
Lars Vilks har nog inte släppt kontrollen över sitt livsverk trots hemförvisningen.
Den mannen behåller alltid ett kort i rockärmen.
Dessutom arbetar tiden för honom så snart är han säkert själv på plats i sitt megaplockepinn.
Undrar om inte Åsa L är på väg från kolumnist till kåsör, enligt devisen ”missförstå mig rätt”. Hon slår vilt åt alla håll tills man är nära sjösjuka. Men en del skratt blir det.
Delar av vänstern befinner ju sig onekligen i ett dilemma.
Deras bästisar islamisterna har börjat att skjuta folk även på hemmaplan.
Dels skimrar ju revolutionsromantiken, men å andra sidan så kanske inte islamisterna är så pigga på att dela makten med vänstern.
Hmmm… jag skulle nog också börja låta alltmer tvehågsen om jag var Åsa Linderborg.
Dessutom, vad mer kan man förvänta sig av en kommunist som för pengars skull överdriver sin fars negativa sidor så att dessa skall ligga i bättre linje för filmproduktion.
Kvinnan är prostituerad.
En installation?
http://www.expressen.se/kvallsposten/hemlosa-protesterar-utanfor-stadshuset/
repris:
http://www.expressen.se/kvallsposten/hemlosa-protesterade-utanfor-stadshuset/
Apropå Åsa Linderborg:
http://unvis.it/www.journalisten.se/nyheter/25-tjanster-kvar-aftonbladets-70-bemannare
Det måste svida att vara kommunist på en tidning som slaktar ut journalister i vinstintresse.
Att hon jobbar kvar där säger ju en hel del om hennes ”principer”.
N.b. även att man kan klistra in ”unvis.it” framför en URL. Besöket på sidan ger då inga ”klick” samt att man kan länka till unvisit-sidan så att andra kan läsa den utan att bidraga med ”klick”.
Får man föreslå att vi i största möjliga mån försöker referera till Åsa Linderborgs texter på detta vis?
Om ni missat denna. Intressant att se en professor skriva detta i SvD:
Underliggande systemfel inom svensk journalistik:
• citat från intervjuobjekt lyfts ut ur sina sammanhang;
• rubriksättningen på löpsedlar, artiklar och reportage kan vara missvisande;
• djupgående reportage verkar utgå från en tes som sedan styr urvalet av intervjuobjekt, dokument som presenteras och hur informationen tolkas och sammanställs;
• utelämningar av motstridiga fakta och selektiva urval av intervjuobjekt är snarare regel än undantag;
• samma frågor upprepas och omformuleras frekvent under intervjuer i syfte att locka fram ett ogenomtänkt svar;
• …
• granskning av makthavare verkar ske på olika grunder beroende på vem som granskas, det vill säga alla utsätts inte för samma kritiska granskning;
• journalisters personliga uppfattningar synliggörs ibland i hur frågor och följdfrågor formuleras;
• …
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/svensk-journalistik-lider-av-systemfel_4412667.svd
Flashback surrar av frustration och spekulation över att Researchgruppens My Vingren anställts som praktikant på SR.
De flesta verkar slå sig till ro med att det är frågan om enkel V/Mp-svågerpolitik.
Ingen verkar ha dragit slutsatsen att detta är effektivaste sättet att börja processa och förbereda vad Flashbacks gamla databas – som Researchgruppen kommit över – innehåller.
Materialet torde förberedas att släppas lagom inför nästa riksdagsval.
Som vanligt är du på rätt spår ,Från Graven !
Hörru minnesdagen, hur väl lever egentligen din egen (?) blogg upp till dessa tjusiga kriterier som du nu hyllar? Bloggen är nästan parodiskt långt ifrån alla dessa punkter. Om jag någon gång undervisar i journalistik kanske jag plockar fram den som skräckexempel på hur illa dessa kriteriers diametrala motsatser kan se ut.