1866: Fångarnas kör

På lördag är det dags för Dan Park att visa sin konst på Galleri Rönnquist & Rönnquist. Lustigt nog behövs det inte mer än en liten dos Dan Park för att konstens gränser skall uppenbara sig. Så ser det ut i den del av världen som förfasar sig över den ryska behandlingen av Pussy Riot. Men man skall nog inte se alltför allvarligt på den tillställning som i maktens boningar länge varit tillstädes. Humorn flödar varje dag. Mehmet Kaplan lyckades med att finna likheter mellan Jihadkrigare och frivilliga till finska vinterkriget. Minst lika roligt är den kreativa tanken att Hitler kan vara en dold folksjukdom. Den pågående såpoperan kan närmast betitlas ”Åsa-Nisse och den vita normens makt”. De verkliga poängerna inkasseras naturligtvis av det gravallvar som rasifierade och antirasister deklarerar med ett aldrig sinande och osvikligt patos. När maktens åsiktsbildning framhävs som den absoluta sanningen som ej får petas på har konsten sin givna uppgift: Att vara den nålspets som närmar sig den alltför uppblåsta ballongen.

När en påstådd sanning verifieras genom ändlösa inre övertygelser kan det vara dags att citera gamle Markis de Sades, ”den gudomlige”, konstuppfattning: ”Den ständiga omoraliska upplösningen av den existerande ordningen.” Nå, det där är dock överspänt men Dan Parks utställning tycks kunna bjuda på såväl vilda demonstranter som mycket känslor.

Det här inlägget postades i om utställningar m m. Bokmärk permalänken.

10 svar på 1866: Fångarnas kör

  1. Vickan Eremita skriver:

    Åtta facebooktummar upp av åtta knappt vikbara överspända tummar.

    Mycket bra.

  2. BCCDR skriver:

    När man tar del av kritiken mot Mehmet Kaplans utsaga, kan man lätt få intrycket av att de svenska finlandsfrivilliga försvarade demokratin – varför kan man inte anta att de försvarade Finlands självständighet? Och att de hade gjort detta oavsett statsskicket i Sovjetunionen. Det sovjetiska statsskicket byggde ju på värdegrunden att det inte fanns ryssar, tatarer eller georgier – det fanns bara sovjetmänniskor.

    Här verkar vår statsminister nyligen gett ett utomordentligt klart besked om den värdegrund som skall råda i Sverige. Reinfeldt skall i Almedalen ha inlett sitt tal med följande ord: ”Finns det någon här ikväll som inte är född i Sverige. I så fall vill jag bara säga – tack för att ni valde Sverige!”

    Var inte den sovjetiska värdegrunden var mer inkluderande?

  3. Owe S. skriver:

    ”De verkliga poängerna inkasseras naturligtvis av det gravallvar som rasifierade och antirasister deklarerar med ett aldrig sinande och osvikligt patos.”

    Haha detta får mig genast att tänka på Ali Esbati och hans senaste insats i en s.k. rasistdebatt med bl.a. Alice Teodorescu, i Aftonbladets regi.

  4. Leif Lindau skriver:

    Till BCCDR Det sovjetiska systemet byggde ej på värdegrunden att det bara fanns sovjetmänniskor. I pass och register registrerades omsorgsfullt förutom sovjetmedborgarskap även ”nationalitet” som kunde vara t ex ukrainare, kosack eller jude. Praktiskt om man senare ville förfölja någon särskild grupp.
    Stalins syn på människor var att det är bra om ”vi”som tillber Stalin är fler, och speciellt om fler arbetar mer utan lön och utan ”kostnader” som i Gulag. I själva verket var Gulag-systemet en gigantisk nationalekonomisk förlust (adminstration, vakter, meninsglöst arbete) som bara producerade mera fattigdom åt flera . Beria som var chef för Gulag insåg detta men vågade ej informera Stalin om detta enkla faktum. Fenomenet är detsamma som om du föreslår en seriös hantverkare (snickare, tandläkare et c) att han ska göra jobbet billigare för att du ”hjälper till”. Han säger, i bästa fall artigt, nej tack. Reinfelt verkar vara inne på Stalins linje och är uppenbart ej lika begåvad som Beria. Därför tror han att välståndet ökar blott ”vi” blir fler.

  5. Krister skriver:

    Tack för länken Sessan.
    Kram till dig och Morris.

  6. BCCDR skriver:

    Leif Lindau – det verkar inte som om du och Nikita Chrustjov fick tillfälle att stämma av era åsikter. I länken http://en.wikipedia.org/wiki/Soviet_people kan man bl. a. läsa följande i avsnittet Soviet people as a political concept. Nikita Khrushchev had used the term in his speech at the 22nd Communist Party Congress in 1961, when he declared that in the USSR there had formed a new historical community of people of diverse nationalities, having common characteristics—the Soviet people.

    Om Beria kan man här http://en.wikipedia.org/wiki/Lavrentiy_Beria läsa att han som du antyder var en klok och hyvens karl. Han initierade tydligen massakern i Katyn på över 20.000 polska officerare och intellektuella och han tillsatte regeringar i europeiska öststater efter kriget.

  7. Cecilia skriver:

    En FB-vän lade nyss ut detta utmärkta:

    ”När människor klagar över rasism är det typiskt att anta att det måste finnas en klandervärd rasist som borde sättas dit. Men många av dagens rasliga orättvisor beror inte på enkla fördomar. Istället är de arv från det rasliga kastsystemet i vårt nära förflutna, förankrade genom trögheten i klasshierarkier och förstärkta av det kapitalistiska systemets oförsonliga konkurrens. Resultatet är att många människor har legitima klagomål, men ingen rasist att skylla dem på. Offren för orättvisorna skyller helt riktigt på rasism, men alltför ofta kommer de felaktigt att försöka hitta någon att stämpla som rasist. Skeptiska bedömare som inte ser några rasister kommer att dra slutsatsen att klagomålet är orimligt och kanske oärligt. Jag kallar det här problemet rasism utan rasister.”

    (Richard Thompson Ford: The Race Card, How bluffing about bias makes race relations worse, New York 2009, min översättning.)

    PS. Tack Krister!

  8. Conny Nilsson skriver:

    Bara för att det finns skillnader mellan olika folkgrupper vad exempelvis gäller ekonomisk framgång, leder inte detta automatiskt till slutsatsen att folkgruppen det går bättre för diskriminerar dem det går sämre för.

    Många s.k. ”intellektuella” tror att olika grupper ”konspirerar” mot andra och att det är därför det finns skillnader i ekonomisk framgång.

    En som trodde på detta var Hitler.

  9. Cecilia skriver:

    Conny – det märkliga är att den ekonomiska framgången inte är en konsekvent… värdegrund. (blink)
    Och genom det, så ser ju historien annorlunda ut än alla de olika nutida gängse tolkningarna.
    Igenom alla olika nu- eller dåtida diskussioner – så undrar jag över hur det egentligen är med det judiska?
    Det tycks vara lika mycket en scape goat som alltid. Är det kanske bara ett långvarigt samhälleligt mobbig-offer? Inte olikt alla andra genom tiden? Egentligen?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.