Del 1186: Svensktoppar
”If all things in the world can be considered as sources of aesthetic experience, then art no longer holds a privileged position. Rather, art comes between the subject and the world, and any aesthetic discourse used to legitimize art must also necessarily serve to undermine it.”
Så lyder det i presentationstexten till Boris Groys nya bok Going Public. Visst är det problem med all konkurrens som spirar runt konsten och aktningen för dess upphöjdhet är inte självklar. Konstvärlden försvarar sig med att den är så mycket bättre än sin okänsliga och okunniga omgivning men ett sådant argument är inte helt övertygande. Fast det borde vara det om konstvärlden spetsfunktioner gjorde en ansträngning till att ta sig ur den falska idealism som man lever i. För svensk del kan vi se att ”blott Sverige inga stjärnor har”. Inte för att stjärnkult är något eftersträvansvärt men att det inte blir någon är värt att fundera över. Ett område behöver storheter som kan tävla på de stora arenorna för att bli trovärdigt och väcka entusiasm. Endast har vi Nathalie Djurberg och frågan är om hon förmår att växa ut till en verklig målspottare.
För säkerhets skull har vi våra listor. Så avskydda i uppblåst seriösa konstsammanhang men när de skall tillverkas brukar intressenterna ställa upp och rösta. Tidningen Konstvärlden har ställt samman en lista över Sveriges 10 bästa konstnärer. Bland röstarna ingår bland andra Sara Arrhenius, Ingela Lind och Bukowskis Michael Storåkers.
1. Karin Mamma Andersson,
2. Cecilia Edefalk,
3. Ylva Ogland,
4. Nathalie Djurberg,
5. Ann-Sofie Sidén,
6. Johanna Billing,
7. Kristina Jansson,
8. Astrid Svangren,
9. Jens Fänge,
10. Christine Ödlund
Vad det här skall visa för något är svårt att säga. ”Populär kvalitetskonst i Sverige av konstnärer varav de flesta främst är verksamma i Sverige?” Fast Annika von Hausswolff får inte vara med. Kanske för att hon vann förra omröstningen? Inte heller Annika Larsson. Ej heller ser vi Carl Michael von Hausswolff, fast han har visat sig en del på hemmaplan. Den sneda könsfördelningen är överdriven men tendensen är inte ny. Listan är i detta avseende demonstrativ men en mera tillförlitlig lista ger en klar övervikt. Så här ser svensktoppen ut enligt artfacts:
1. Nathalie Djurberg 504
2. Johanna Billing 531
3. Ann-Sofie Sidén 643
4. Henrik Håkansson 663
5. Annika Larsson 841
6. Annika von Hausswolff 970
7. Miriam Bäckström 1076
8. Matts Leiderstam 1166
9. Klara Lidén 1232
10. Karl Holmqvist 1282
11. Carl Michael von Hausswolff 1289
12. Jonas Dahlberg 1362
13. Tobias Bernstrup 1506
14. Maria Friberg 1516
15. Magnus Wallin 1529
16. Annika Eriksson 1587
17. Cecilia Edefalk 1665
18. Annika Ström 1784
19. Clay Ketter 1791
20. Karin Mamma Andersson 1806
Djurberg har fortfarande inte nått högsta punkten i sin bana, men sannolikt har de efterföljande fram till nr 9 Klara Lidén gjort det. Lidén kommer att fortsätta uppåt ett bra tag till. Karl Holmqvist kommer nog inte heller att nå så värst mycket högre trots att han tillhör de relativt nyanlända. Övriga är veteraner och de är väl förankrade och Tobias Eriksson och Maria Friberg har kämpat sig tillbaka. Matts Leiderstam har också bättrat på sin position. Det är svårt att skönja några påläggskalvar förutom att Fia Backstrom (2287) förmodligen kommer att ta sig in så småningom.
Klara Lidén i farten: Paralyzed, video 2003
9 av 10 på konstvärldens lista är kvinnor.
Kan man få en analys på detta av er inom konstvärlden. De flesta konstkunniga här på bloggen verkar ju också vara kvinnor.
Kanske är de ”så mycket bättre än sin okänsliga och okunniga omgivning” – den manliga?
Krister(Citera) (Svara)
Krister
2011, 25 februari kl 18:22
Krister. I konstutbildningarna dominerar sedan ett antal år kvinnorna. Rekryteringen är alltså en del av förklaringen. Tidningen Konstvärldens lista är inte tillförlitlig. Hur de har fått ihop den listan vet jag inte men särskilt seriös är den inte. Se istället på artfacts som ger 60 % kvinnor. Ligger närmare verkligheten
Lars Vilks(Citera) (Svara)
Lars Vilks
2011, 25 februari kl 18:32
Lars Vilks,
Ok, men skönt att bli lite dominerad av kvinnor för en gångs skull.
Krister(Citera) (Svara)
Krister
2011, 25 februari kl 19:12
vill du ha bevis på att evolution är falskt ???
besök:
http://www.islamguiden.com/existens.shtml
http://www.islam.se/missforstand/vetenskap
titta igenom sidorna och säg dina tankar och åsikter !
kurd(Citera) (Svara)
kurd
2011, 25 februari kl 22:58
läs också detta:
http://www.islam.se/big-bang-2
kurd(Citera) (Svara)
kurd
2011, 25 februari kl 23:01
Kurdish girl. För det första kan universum ha funnits alltid. Det är möjligt att det pulserar fram och tillbaka eller att det upstår nya universa parallellt med vårt. Slumpmässigt är det inte eftersom materian ordnar sig efter naturlagar. Jag kan inte se hur man löser problmen genom en eller annan gud. Vem skapade gud? Du skjuter bara problemet ett steg vidare.
Lars Vilks(Citera) (Svara)
Lars Vilks
2011, 25 februari kl 23:27
kurd,
hahahahaha…. du drar fram islam som nåt bevis i vetenskapliga frågor. Du måste ju för helvete ha varit med om en svår bilkrock, troligtvis utan säkerhetsbälte. Eller också har du vuxit upp i en islamisk miljö..? Tänk om du hade blivit född på Island. Vad hade du då trott på tror du?
Kenneth Karlsson(Citera) (Svara)
Kenneth Karlsson
2011, 25 februari kl 23:46
kurd,
Ideen om en ”första rörare” eller ändamålsorsak lämnade västvärlden i samband med den vetenskapliga revolutionen redan på 1600-talet. Livet och mänskligheten är ett resultat av slumpvisa mutationer, och universum ett evigt sammandragande och utvidgning enligt modern vetenskap i enlighet med teorien om ”The Big Bang”. Det utesluter en uppdiktad Gud som upphovsman och skapare.
Humanist(Citera) (Svara)
Humanist
2011, 26 februari kl 00:14
Humanist,
Grundlig som vanligt, men den ”moderna vetenskapen” visar faktiskt på att universum accelererar.
Inga vetenskapliga stöd för en sammandragande tendens har vad jag känner till ens framlagts för vetenskaplig prövning.
Västvärlden lämnade förvisso idén om en ”första rörare” för den vetenskapliga diskursen.
I teologin är dock tron på den gudomliga ändamålsorsaken ett bärande fundamentet och det sammanhållande kittet.
Låt vara att dessa paralella utgångspunkter begreppsmässigt inte är att förena inom ramen för vetenskaplig disciplin.
I vetenskaparnas tankestrukturer finns det dock omvittnat, plats för både tro och vetande.
- Är det alltså bara ”de dumma” som förnekar möjligheten av en ”skapare”….?
mohammad(Citera) (Svara)
mohammad
2011, 26 februari kl 05:21
mohammad,
”I vetenskaparnas tankestrukturer finns det dock omvittnat, plats för både tro och vetande. – Är det alltså bara ”de dumma” som förnekar möjligheten av en ”skapare”….?”
Vetenskapen jobbar utifrån säkra premisser och mätbara enheter. Där finns det ingen plats för en påstådd oändlig Gud som inte existerar i tid och rum. Oavsett forskarnas eventuella matematiska tillkortakommanden kan universum endast förstås med matematiska lagar. Hävdar man att någon form av intelligens har skapat universum måste en sådan tes kunna styrkas utifrån mätbara kriterier och matematiska teorem. Och som Vilks skrev ger en sådan tes inte svaret på frågan eftersom följdfrågan då måste bli hur Gud skapades.
Humanist(Citera) (Svara)
Humanist
2011, 26 februari kl 06:38
Mohammad. Jag är rätt väl insatt i kosmologin och vet mycket väl att universum expanderar. En fråga är om det alltid kommer att göra det eller om det kommer till en punkt då expansionen hejdas och ersätts av sammandragning. För närvarande är den ledande teorin att expansionen alltid kommer att fortgå. Det spekuleras också i om det finns flera universa och därmed skulle flera varianter kunna vara möjliga angående hur kosmos struktureras.
Lars Vilks(Citera) (Svara)
Lars Vilks
2011, 26 februari kl 08:30
Lars Vilks,
Om det finns fler universum, flera dimensioner och hur du uppkommer och förgås kommer nog vetenskapen att lösa såsmåningom. Darwin har visat hur det naturliga urvalet har skapat alla livsformer ur de enklaste cellerna.
Men det finns troligtvis en gräns för vetenskapen. Vad är det som driver livsformerna till utveckling och anpassning? Varifrån kommer viljan till liv? Hur uppstår energi som kan omvandlas till materia från första början? Hur uppkommer intelligens och medvetande ur materia/energi? Kan vi utifrån objektivt vetenskapligt studera det subjektiva medvetandet? O.s.v.
De religiösa gör det lätt för sig att kalla det okända för gud men kanske ateisterna är överoptimistiska när det gäller vad vetenskapen kan ge svar på.
Själv tycker jag att en agnostisk hållning är mer logisk eller möjligtvis en panteistisk tro såsom Spinoza och Einstein.
Krister(Citera) (Svara)
Krister
2011, 26 februari kl 09:09
När det finns många kosmologiska frågor och få svar är det alltid en möjlighet att komma undan genom att åberopa en bestämd ordning som man kan kalla för gud. Men det är inte så väsentligt. Problemet med religionerna är att de inte har något större intresse av den saken utan här är det fråga om en personlig gud som har mänskligheten som sitt privata dockskåp och som alldeles särskilt fascineras av deras sexliv. Och att det dessutom någonstans i skapelsen skall finnas en särskild inhägnad som är paradiset och där alla de goda samlas. Vad som är gott och ont får dock förändras genom tiderna, inte genom gud utan genom människornas egna beslut. Dessutom finns det ett antal gudar att välja på och varje kultur hävdar sin favorit. Religioner handlar om att villkorslöst underkasta sig en auktoritet. Inte gud själv eftersom den figuren framträder genom ombud. Mänskligt, alltför mänskligt.
Lars Vilks(Citera) (Svara)
Lars Vilks
2011, 26 februari kl 09:46
Oavsett om universum expanderar för evigt eller är en
pulsar som efter pågående expansion kommer att dras
in i ett enda svart hål med en enormt komprimerad
energi, som sen åter byter form genom en ny Big Bang, så finns det ju ändå alltid ett ursprung.
Men hade nu denne påstådda Ängeln Gabriel presenterat
sin Koran för en dagens Mohammed så hade den nog fått
ett annat mottagande.
CeDe(Citera) (Svara)
CeDe
2011, 26 februari kl 10:20
Lars Vilks,
Jag håller helt med dig att samtliga religiösa institutioner är förkastliga och ställer till mer skada än nytta. Den infantila gudssynen med en personlig gud som hör bön och belönar och fördömmer enligt alltför mänskliga morallagar ger jag inget för.
Däremot är reliogisitet och andlighet något fundamentalt inom människan som tillsammans med konsten och det rationella tänkandet kan beröra de djupaste existentiella frågorna inom oss. Det är den typen av andlig intuition, känsla och upplevelse som intresserar mig och som jag anser de fundamentalistiska ateisterna förkastar alltför lätt.
Krister(Citera) (Svara)
Krister
2011, 26 februari kl 10:48
Krister. Där berörde du något väldigt väsentligt.
CeDe(Citera) (Svara)
CeDe
2011, 26 februari kl 10:54
Läget är svårt för aktiva ateister. Skulle de börja säga något om andliga principer och generell religiositet skulle de omedelbart uppfattas som religiösa. Och det är inte heller deras budskap vilket ju handlar om att göra upp med de naiva religionerna. Men det är svårt därför att det är alltför lätt att visa hur absurd vilken som helst religion är. Så kan man, vilket brukar vara fallet med ateistiska kampskrifter, räkna upp exempel på bisarra tankegångar i oändlighet. Problemet ligger inte där utan istället i vad får människor att bli troende, inordnade i flocken som överlämnar sitt liv åt en tvivelaktigt auktoritet?
Lars Vilks(Citera) (Svara)
Lars Vilks
2011, 26 februari kl 10:59
”Vad får människor att bli troende”…Rädsla och återigen rädsla.
CeDe(Citera) (Svara)
CeDe
2011, 26 februari kl 11:15
…. med all respekt för den rädslan, men när man
försöker kväsa andra till fruktan är alla gränser
överskridna.
CeDe(Citera) (Svara)
CeDe
2011, 26 februari kl 11:26
Alla får tro vad de vill,gå i kyrkan eller moskén bara jag slipper. Vad jag inte vill uppleva är när folk lägger sig och ber på allmänna platser, exempel som på mötet för länge sedan i Berwaldhallen. Ingen bad dessa ”provokatörer” att gå ut, det kallar jag svenska flathet. Upplevelsen var otroligt obehaglig. Håller i kyrkan och i moskéerna, låt oss andra slippa delta i era övertygelser.
Christina(Citera) (Svara)
Christina
2011, 26 februari kl 11:38
Bra artikel av Eva Andersson i dagens DN om Gud och gudar!
http://www.dn.se/ledare/signerat/ja-till-polyteism
Håkan W(Citera) (Svara)
Håkan W
2011, 26 februari kl 14:04
…och få sitt tänkande kringskuret av dogmer och andra dumheter, är precis vad ateisterna borde ägna sig åt istället för att slå in öppna dörrar i den moderna sekulariserade världen (de troende muslimerna kommer man ändå inte åt). Då tror jag att samtalsutbytet med teologer skulle bli hederligare och mer givande.
Sen finns det ju också militanta ateister som har funnit sanningen i sin materialism och vetenskapsgud och då har man ju blivit sin egen antagonist.
Krister(Citera) (Svara)
Krister
2011, 26 februari kl 15:05
Krister, nu är jag lite av en pragmatiker och tror att
vi behöver både materialism och vetenskap för att få det
hela att gå runt. Men avstår gärna strunt.
CeDe(Citera) (Svara)
CeDe
2011, 26 februari kl 16:51
Krister,
Kan du förklara vilka öppna dörrar som ateisterna slår in i en värld där religiösa människor ständigt försöker att undertrycka andras meningar med hot och våld. Lars Vilks är ju själv ett offer för det religiösa förtrycket som anser att ateister inte har någon plats i skapelsen. Varje gång olika trosinriktningar kräver respekt för sina åsikter kräver dem andras underkastelse för sin egen världsbild. Hur går det ihop med ett liberalt samhälle med fri åsiktsbildning?
Det är en väsentlig skillnad på ateisternas religionskritik och religionens hotfulla retorik och våldsbenägenhet. När du anser att agnostikern intar den gyllene medelvägens ideala position så undrar jag med vilken trovärdighet en tvivlare och skeptiker kan ifrågasätta vidskelse och trossatser? Och den ”vetenskapgud” som du ironiserar om är endast en metod och har inte fått sina trosanhängare genom att hota med skärselden. Den tar inte ställning i normativa och moraliska frågor och besitter inget sanningsmonopol. Den utreder endast faktuella frågeställningar och dem som ifrågasätter dess resultat behöver inte riskera sitt eget liv.
Humanist(Citera) (Svara)
Humanist
2011, 26 februari kl 17:26
Humanist,
Du missförstår mig eller så uttrycker jag mig slarvigt.
Jag är starkt emot alla etablerade religioner och värst av alla är islam. Jag är själv icketroende men förundras och överväldigas ofta av den verklighet vi lever i, och jag inser hur otroligt lite vi egentligen vet om ‘tinget i sig’ som Kant skulle ha sagt. Därför är jag väldigt vaksam mot alla som tror sig veta sanningen, såväl religiösa som ateister.
Att slå in öppna dörrar menar jag samma som Vilks säger ”det är alltför lätt att visa hur absurd vilken som helst religion är”. Religionen ingår också i evolutionen, den utvecklas med tiden. Att angripa de religiösa i ett utvecklat sekulärt land med argument mot gud i himlen, jungfrufödsel och uppståndelse är meningslöst. De troende här har en mer avancerad tro (med några undantag).
Jag läste Richard Dawkins bok och tyckte den var torftig. Den slog in öppna dörrar, argumenterade på ett för naturvetenskapligt sätt mot sånt som troende här redan har lämnat bakom sig.
Han och andra ateister, religiösa och agnostiker borde istället analysera ”vad får människor att bli troende, inordnade i flocken som överlämnar sitt liv åt en tvivelaktigt auktoritet”, citat Vilks.
Krister(Citera) (Svara)
Krister
2011, 26 februari kl 18:32
Krister,
Tack för din förklaring. Men vi får inte glömma att den vetenskapliga metoden är en blandning av rationellt tänkande och empirism. Den rymmer alltså det transcendenta tänkande som du tycks efterfråga.
Humanist(Citera) (Svara)
Humanist
2011, 26 februari kl 18:41
Humanist,
Jag är starkt vetenskaps- och utvecklingspositiv men menar ändå att man måste vara vaksam på övertro.
Det finns andra vägar också in till insikt än rationalitet och empiri. Konst, poesi, musik och mystik bl.a.
Krister(Citera) (Svara)
Krister
2011, 26 februari kl 19:13
Krister,
”Det finns andra vägar också in till insikt än rationalitet och empiri. Konst, poesi, musik och mystik bl.a.”
Kan du vara snäll och utveckla det eftersom exempelvis mystik också rimligen bygger på övertro?
Humanist(Citera) (Svara)
Humanist
2011, 26 februari kl 20:39
Såg ett program på Kunskapskanalen i kväll som hette
Koranen”. Jag blev tämligen illa till mods av vissa
inslag och mådde direkt dåligt av andra. Man häpnar
över Islams järngrepp och hjärntvätt av människor,och
kvinnor som med ett krampaktigt leende säger att alla
är jämlika och har samma rättigheter. Samtidigt prisar
man skönheten i Islam och en Iman förklarade att
dödsstraffet var den vackraste av deras lagar. Kulmen
kom när, i ett Afrikansk Islamistiskt land en liten
skräckslagen gallskrikande flicka mot sin vilja bands
och omskars.
Jag är glad över att leva i frihet i Sverige och jag
vill påstå att islamofobi är ett friskhetstecken.
Ursäkta mig.
CeDe(Citera) (Svara)
CeDe
2011, 26 februari kl 21:31
oj jag råkade kopiera hela ska inte hända igen !
kurd(Citera) (Svara)
kurd
2011, 26 februari kl 21:31
Humanist,
Nej mystik bygger på upplevelse, andlig upplevelse i ett medvetande som uppfattar verkligheten på ett annat sätt än vi ‘normala’. Om man sen kan förklara upplevelsen med neurologi eller kalla det psykos eller om medvetandet verkligen har öppnat nya kanaler till det stora okända det vet man inte. Men upplevelsen finns där likväl, den är subjektiv och kan inte studeras objektivt utifrån. Många av de stora konstnärerna, poeterna och t.ex. Einstein hade mystika drag förutom givetvis de andliga virtuoserna.
Krister(Citera) (Svara)
Krister
2011, 26 februari kl 21:32
Till CeDe självdå ? har inte media hjärntvättat dig lol
kurd(Citera) (Svara)
kurd
2011, 26 februari kl 21:32
Krister,
Intressant och bekräftande inlägg Krister. Förstår helt hur du menar!
Maggie(Citera) (Svara)
Maggie
2011, 27 februari kl 02:58
Maggie(Citera) (Svara)
Maggie
2011, 27 februari kl 03:03