Om jag hånar Muhammed och hans familj, hans ursprung och säger att de är korkade som alla andra Negrer – numera ett oerhört starkt rasistiskt ord, en status som varken Indianer eller Vita har uppnått att vara ännu… därför borde väl det ordvalet göra susen. Och därmed vara hets mot folkgrupp?

Om jag däremot hånar hans religösa tro, så hånar jag alla andra kristna då med – en ”grupp” som är spridd över nästan hela spektrat av ”ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning”.
Alltså inte en grupp – utan en åsikt/ideologi – en religion i det här fallet.

Då hamnar jag i citatet:
“Varje försök att ta avstånd från den uppenbara muslimjakten som präglar vår offentliga debatt blir nuförtiden avfärdigat som ett ’svek’ mot yttrandefriheten. Och det är naturligtvis absurt.”

Muslimjakt? Det är rart tänkt och sagt.
Jag blir lite nostalgisk och känner att 60- och 70-talet fortfarande lever vidare helt autonomt för en del. Också rart.
Men… Hallå…. hallå… Det handlar ju inte om muslimjakt – det ordvalet säger mest om den som skriver det, eller hur?

Vi talar ju om människor och människors liv. Eller hur? Inte för att man själv har så rätt och facit i handen.
Utan om respekt. Dvs att se verkligheten som den är.

Fundamentalister – av vilken sort det än vara månde, är något jag inte gillar. För de vill styra mig.
Bestämma över mig. Och hur kul är det?

Dessa bilder är inte främlingsfientliga på något sätt.
Fast det kanske kan vara jobbigt för bamse att vakna upp med ett långt skägg och sand i det till råga på allt!

Men snälla Cecilia, lagen om hets mot folkgrupp säger ju just att det är förbjudet att ”uttrycka missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt ursprung, etniskt ursprung, trosbekännelse, eller sexuell läggning.” Religionen är alltså i detta avseende likställd med och har alltså precis samma skydd som etniciteten. Man kan förstås tycka att det är fånigt att det är olagligt att säga att scientologer är knäppa, men så ser det ut i Sveriges rikes lag.

Sen är jag lite besviken:
Aktiv pragmatiker – vad var det för fel på det?

Parlören måste väl även innehålla ett positivt vokabulär. Annars blir det väl bara skräp av tillvaron?

Gillar Politikens inlägg mer, för de lägger sig vinn om att förmedla sina egna resonemang. Dialog heter det, tror jag. Eller var det engagemang… lite osäker där.